Seriefrämjandets verksamhetsberättelse 2006

2006 innebar ännu ett år av tillväxt för Seriefrämjandet. Den största uppgiften under året var att få det nystartade Seriecenter i Kulturhuset Mazetti, Malmös nya kulturcentrum, att fungera, men det hände naturligtvis en hel del andra saker också under 2006 – vilket framgår av denna omfattande verksamhetsberättelse.

Seriefrämjandet har växtvärk efter att vi under ett flertal år har tagit på oss fler och fler uppgifter i seriernas tjänst. Vi ger idag ut Nordens största facktidskrift om tecknade serier, publicerar både litteratur om serier och nya serier, håller i festivaler, utställningar, föredrag och debatter, ägnar oss åt lobbying gentemot kulturpolitiker, förlag och andra makthavare, bygger ett nationellt seriearkiv, samlar systematiskt in information om den svenska seriehistorien, bygger på Nordens största uppslagsverk om serier på nätet och organiserar Skandinaviens första riktiga Seriecenter, med mera. Och detta är bara början!

Styrelse och aktiva

Styrelsen bestod under hela året av ordförande Fredrik Strömberg (tillika en av redaktörerna för Bild & Bubbla, ansvarig för Mazettiprojektet med mera), vice ordförande Christian Kindblad (även redaktör för Magister Lämpelutgivningen, ansvarig för festivalen I Seriernas Värld med mera), kassör Thomas Eliasson, Jakob Hallin (även redaktör för Bild & Bubbla, ansvarig för Mazettiprojektet med mera), Ola Hammarlund (även ordförande för Sef Stockholm, sekreterare för Urhundenjuryn med mera), Jimmy Wallin (även redaktör för Bild & Bubbla samt Lantis), Helena Magnusson, Liv Lingborn, samt arkivarie Thomas Storn. Ny i styrelsen blev Ainur Elmgren (även medarbetare på Bild & Bubbla), som ersatte avgående Johan Höjer.
Revisor var som tidigare Mia Funder, biträdande revisor var David Haglund (som ersatte den av-gående Peter Wallström) och revisorssuppleant var Caj Byqvist. Valberedare var Håkan Andersson och Göran Semb.
Utöver de som sitter i styrelsen finns det ett antal andra som innehar officiella och inofficiella poster i Seriefrämjandet, som till exempel Agneta Hallin som är anställd av föreningen och bland annat är ansvarig för medlemsregistret och större delen av föreningens administration, Hans Holm, anställd inom Seriarkivet, Håkan Andersson som har hand om diskussionsgrupper på nätet samt vårt lager av äldre nummer av Bild & Bubbla, Mikke Schirén som har hand om Seriefrämjandets aktiviteter på nätet, med flera.
En stor förändring var att det tillkom ett antal personer som anställdes under slutet av året på olika bidragssystem, för att hjälpa till med driften av Seriefrämjandet. Dessa var Mona Mårtensson, Hans Leksell samt Daniel Ignell. Samtidigt anställdes även Christian Kindblad som ansvarig för Seriefrämjandets administration och driften av Seriecenter.
Sedan tillkommer det ett stort antal personer, som redaktionsmedlemmar, skribenter och tecknare i B&B, styrelsemedlemmar i lokalföreningarna, volontärer på festivaler, aktiva på seriefrämjandets diskussionsgrupp, forum, Seriewikin med flera. Utan alla dessa personer stora engagemang hade Seriefrämjandet inte kunnat fungera.

Seriefrämjandets Seriecenter

Seriefrämjandets Seriecenter är en unik institution som finns i Mazettis anrika gamla chokladfabrik, som efter renoveringar blivit Kulturhuset Mazetti – Malmös nya kulturcentrum. Seriecenter är, precis som namnet indikerar, ett centrum för allt som har med serier att göra, och består av ett antal olika delar: Seriefrämjandets förbundskansli, Seriestudion med tio ateljéplatser som bemannas av professionella serieskapare, Kulturskolans undervisningslokal för barn och ungdom samt kulturkollektivet C´est Bon Kulturs egen ateljé. Huvudman för hela Seriecenter är Seriefrämjandet.
Existensen av Seriecenter är viktigt ur många aspekter. För Seriefrämjandet innebär det att vi äntligen har ordentliga lokaler, där såväl möten som produktion av trycksaker, utställningar, festivaler också vidare kan skötas. Det finns nu även en fast plats till vilken alla kan höra av sig via telefon eller sända post etc. Det faktum att vi nu har egna lokaler, och dessutom i Malmös kulturhus, ger oss större möjlighet att bli en tydlig aktör på den svenska kulturscenen. Det innebär också att vi befinner oss mitt i Malmös mest expansiva kulturområde, med dansare, målare, fotografer, musiker och så vidare intill oss, en placering som kommer att föda många spännande projekt framöver.
Etableringen av Seriecenter är också viktig för seriemediet i stort, då den kombination av aktiviteter som samlas under Seriecenters paraply (serieskapande, journalistik, utbildning, konst – allt med inriktning på serier) tillsammans skapar en helhet som kommer att lyfta seriernas status och hjälpa till att flytta fram konstartens gränser på den kulturella kartan i Sverige.
Under 2006 har arbetet framför allt fokuserat på att få Seriecenter att fungera, med larm, brandskydd, Internet, telefoner, datorer, kopiatorer och så vidare. Arbetet med detta fortgår under 2007.

Bild & Bubbla

Vad gäller Bild & Bubbla, Nordens största tidskrift om tecknade serier, fortsätter naturligtvis utgivningen, men vi dras fortfarande med stora förseningar. Överarbetade och på andra håll uppbundna funktionärer är fortfarande det största problemet för en regelbunden utgivning av tidningen. Framför allt uppbyggandet av Seriecenter har inneburit stora påfrestningar för redaktionen och stulit mycket tid från de redaktionella uppgifterna. Eftersläpningen i utgivningen kvarstår därför, tyvärr. Under året utkom fyra nummer av tidningen, varav ett dubbelnummer: 3-4/05, 1/06 samt 2/06. Dessa hade ett totalt sidantal på 284 sidor. Årets båda sista nummer, som åter igen slagits ihop till ett dubbelnummer, kommer dock inte ut förrän under 2007. Förseningen ligger alltså fortfarande i linje med den som fanns vid årets början. Ambitionen är att detta skall vara åtgärdat under år 2008.

En del omfördelningar inom redaktionen har skett under året, och i skrivande stund ser redaktionen ut som följer: Redaktörer är Jakob Hallin, Fredrik Strömberg och Jimmy Wallin, recensionsansvarig är Hans Holm, David Haglund är ansvarig för krönikorna, Mattias Elftorp och Tinet Elmgren ansvarar för Avigserierna och korrektur läses som alltid av Göran Ribe.
Liksom under föregående år stöddes utgivningen ekonomiskt av Statens Kulturråd via Kulturtidskriftsstödet. Tidningen fick under 2006 höjt bidrag från 250 000 till 300 000 kronor.

Utlandskontakter

Förutom SPX, Bokmässan och I Seriernas Värld, var Seriefrämjandet i likhet med de senaste åren representerat på ett antal internationella mässor. Vi befann oss bland annat på Festival International de la Bande Dessinée i Frankrike. Seriefrämjandet var även representerade på festivalen Komiks.dk i Köpenhamn, med monter, utställningar etc. En mycket lyckad tillställning, som kommer att återkomma vart annat år framöver. Slutligen reste även representanter för Seriefrämjandet till den holländska festivalen i Haarlem. Som alltid knöts det många nya och spännande kontakter. Vi ägnade oss även åt att bjuda in internationella gäster i Sverige, som Paul Gravett från England.

Seriearkivet

I slutet av 2005 flyttade arkivet in på Arkivcentrum Syd i Lund. Under 2005 och 2006 har arkivet växt från 30 till imponerande 100 hyllmeter! Under 2006 har arkivet fått in två större samlingar tidningsurklipp om serier. Ola Hammarlunds klippsamling omfattar åren 1976-1994 med tyngdpunkten från slutet av 1980-talet och framåt. Klippsamlingen från Serieteket täcker andra halvan av 1990- och början av 2000-talet. Sammantaget rör det sig om flera tusen tidningsurklipp. Ola, som sedan många år är aktiv inom Seriefrämjandet, har till sin klippsamling tagit fram ett sökordsregister, medan Serietekets klippsamling är person- och ämnesordnad, vilket gör det enkelt för den intresserade att söka sig fram bland tidningsurklippen. Förutom urklippen har Serieteket till Svenskt Seriearkiv även överlämnat större uppsättningar av serietidningarna Agent X9, Min Häst och Buster, men även äldre tidningar, exempelvis Alla Tiders Seriejournal från början av 1950-talet. En större serietidningssamling har även inkommit från Jan-E. Israelsson, som bland annat omfattar sviter av julalbum från 1960-talet.

Den alltmer växande samlingen av seriepublikationer har gjort att arkivet har satsat på att ta fram en speciell arkivbox för serietidningar, vilken levererades till arkivet i början av 2007. Liksom tidigare fortsätter Egmont Kärnan AB att skänka ett exemplar av varje nyutgiven seriepublikation, varför behovet av en specialanpassad arkivbox har varit stort.
Bland originalmaterialet som har inkommit under året finns exempelvis original av serien Kunskapens korridorer av Jens och Peter Ahlbom. Gåvan ger en bild av hela arbetsprocessen från idéutkast över skisstadiet fram till den färdiga sidan. Från Rolf Lindby har inkommit reklammaterial från Bulls Presstjänst, som i sin tur även har skänkt en exempelsamling av klichéer. Optimal Press har från 1990-talet och framåt haft en mycket stor betydelse för utgivningen av svenska kvalitetsserier. Tyvärr såg sig förlagets ägare och eldsjäl Ingemar Bengtsson tvingad att upphöra med utgivningen under 2006, men tog då det betydelsefulla beslutet att deponera hela förlagsarkivet hos Svenskt Seriearkiv. Materialet omfattar allt från tryckta publikationer till förlagskorrespondens och reklammaterial och ger en unik inblick i förlagets verksamhet.

Förutom att utöka arkivets samlingar har under 2006 även bedrivits ett omfattande förteckningsarbete. Genom så kallat Accessbidrag från Statens Kulturråd kunde Hans Holm anställas från och med den första april. Anställningen omfattar omkring två år. Hans främsta arbetsuppgift har varit att ordna och förteckna arkivets samlingar. Under året har han förtecknat Gösta Gummessons samling, Kell Ståhls samling samt betydande del av samlingen med urklippta seriesidor skänkta av Björn Norrud. Förutom ordnings- och förteckningsarbetet har Hans även i sökande efter seriematerial gått genom ett tiotal dagstidningar. Samtidigt som han har kontrollerat start- och slutdatum för serierna publicerade i de olika dagstidningarna, har han även tagit kopior av de publicerade serierna. Förteckningen och kopiorna utgör ett unikt källmaterial för forskningen kring publiceringen av serier i svensk dagspress.

Under 2005 publicerades den första boken från Svenskt Seriearkiv, vilken till stor del bygger på gjorda intervjuer och insamlat material. Under 2006 har tagits fram en digital version av signaturen OA:s album Mannen som gör hvad som faller honom in från 1907, som Svenskt Seriearkiv har varit inblandad i framtagandet av. Denna kommer att utges under 2007.

Magister Lämpel

Under året har ingen ny bok producerats i Magister Lämpels bibliotek, däremot har Henrik Langes Klona mig långsamt förberetts för tryckning – och den utkom också i februari 2007. Modestyboken, som är en av våra storsäljare har också tryckts i ny upplaga. I övrigt blev förra årets mest sålda bok förmodligen katalogen till utställningen Duckomenta och detta trots att den var på tyska! Kommande bokprojekt inkluderar Fredrik Strömbergs bok Manga! – Japanska serier och skaparglädje samt Seriearkivets Svensk Seriehistoria – andra boken.

Lantis

2006 var året då Lantisarna blev trettio till antalet. Sedan starten 2002 har ett stort antal serieskapare bidragit till att göra Seriesverige lite lantligare, nu fick de förstärkning av Oskar Aspman, Henrik Bromander, Simon Gärdenfors, Fabian Göranson, Jamil Mani, och Li Österberg. Det är inte utan viss stolthet vi kan konstatera att Lantis är en av Sveriges mest mångsidiga serieutgivningar, med allt från halsbrytande komik till hjärteskärande relationsdramer. Under 2007 kan vi se fram emot nya alster från bland annat Lina Neidestam, Mattias Adolfsson, Emelie Östergren, Josefin Svenske samt parhästarna Axel Trumpfheller och Jimmy Wallin, den sistnämnde fungerar även som redaktör för hela Lantisprojektet. Till sin hjälp har han Malmöpågen Christian Kindblad som tar hand om de tekniska frågorna.

SPX06

SPX står för Small Press Expo och är den tre dagar långa festivalen för fanzin och alternativserier i Kulturhuset i Stockholm på vårkanten. 2006 ägde festivalen rum den 31 mars till den 2 april. Det var åttonde året i rad för festivalen, men Seriefrämjandet har bara varit medarrangör fyra gånger tillsammans med Serieteket i Kulturhuset.
Festivalen öppnade med att den portugisiske serieexperten Marcos Farrajota i sitt tal avslöjade att Portugal är »busfröt« i serievärlden. Men kanske ännu mer spännande var Jose Maria Congets föreläsning om 30 års demokrati i spanska serier och intervjuerna med portugiserna Farrajota och Luis Lázaro samt spanjorerna Congets och Mauro Entrialgo. Som tur är översattes samtalen till svenska. I Serieteket visades även en utställning av Lázaro med bestående helhetsintryck.

Den iberiska delen av SPX syddes ihop tillsammans med Instituto Cervantes i Stockholm och Bedeca i Lissabon. Det senare är en festival som Marcos Farrajota och Rosa Barreto anordnar varje år. Egentligen heter den Badeteca Comics Festival. Poängen här är att samarbetet med de iberiska kollegorna etablerades en gång för alla. Det kommer alltså att komma mer från den Iberiska halvön framgent.

Det är inte varje dag som två nya förlag presenteras. Men det skedde på SPX06. Det ena var Mikke Schiréns Komika och det andra Nisse Larssons Nisses böcker. Komika kom med sina allra första utgåvor till SPX06. Det var första delen i Joann Sfars och Lewis Trondheims franska serie Donjon och fyra volymer i den lilla skriftserien Fasil. Nisses böcker har hållit på lite längre och har hunnit presenterat en rad utgåvor, bland andra Ulf Lundkvists strippserie Assar. Till lisa för alla som inte prenumererar på Dagens Nyheter.

Men även de stora husen satsar på debutanter. Galago släppte böcker av Henrik Bromander, Liv Strömqvist och Fabian Göransson. Kartago bjöd första festivalkvällen på en releasefest för Loka Kanarp och Eva Björkstrand i Hörsalen. Där uppträdde även stjärnskottet Sasa Ling och Myesma group.
Flera kollektiv presenterade sig på SPX06. Strålkastarna sattes på glammiga seriekollektivet Polly Darton så att deras fanzin gick åt som smör i solsken. Ljuset föll också över den nya mangastudion Nosebleed, som visade upp ett av de snyggaste layoutade fanzin på SPX. Ett av de mer etablerade kulturkollektiven är C’est Bon Kultur. De imponerade med ett bord belamrat med alternativserier från hela världen plus den större versionen av deras tidning C’est Bon Anthology.

Besökarna fick också chansen att bekanta sig med debutanter Naomi Nowak, Loka Kanarp och Henrik Bromander när de intervjuades av Anders Lundgren på lördagen. Den kvällen avslutades förövrigt med buffé på stan och mangrann uppslutning på hawaianska klubben Tiki Room med toner till ukulele.
Den sista festivaldagens (söndagen) höjdpunkt var paneldebatten om mangans framfart i Europa. Ankare i den debatten var Seriefrämjandets ordförande Fredrik Strömberg. Övriga debattdeltagare var Åsa Ekström (Stall Norrsken) och redaktören för Manga Mania, Johan Brandstedt. Den diskussionen utmynnade i en positiv framtidstro. Men roligast på hela SPX06 var ändå alla nya förlag, seriekollektiv och serieskapare som kastat sig in i branschen med liv och lust. Viktigast var därför de rekordmånga borden med serieskapare från Sverige, Finland, Spanien och Portugal. Många besökare gick hem med kassar fulla av fanzin. Festivalen har också fått större utrymme genom att även omfatta foajén och inte bara trapphuset på plan 3.

Urhunden

Seriefrämjandet pris Urhunden delas sedan 1987 ut årligen till föregående års bästa svenska respektive översatta seriealbum. Priset är uppkallat efter en klassisk svensk seriefigur (ett slags korsning mellan hund och dinosaurie) från sekelskiftet av Oskar Andersson (OA). Sedan 1994 delas också ett speciellt Unghundenpris ut till någon som gjort en uppmärksammad insats för barn- och ungdomsserierna i Sverige. Priserna delades år 2006 ut den 16 augusti under Stockholm stads kulturfestival.
Mats Jonsson fick priset i kategorin bästa svenska album när Urhundenpriset firade sitt 20-årsjubileum 2006. Det gjorde han med albumet Pojken i skogen (Ordfront Galago). Juryns motivering för Mats Jonssons bästa originalsvenska seriealbum lyder: »En osminkad och självrannsakande barndomsskildring i form av anekdoter och minnesbilder, där omsorgsfullhet i bildernas gestaltning parat med ett subtilt sinne för detaljer gör att de personliga minnena av uppväxt, mobbning och skolgång i ett litet norrländskt samhälle blir allmängiltiga.«
Mats Jonsson är född 1973, i Bollstabruk utanför Kramfors, och blev känd som fanzinskapare i tonåren, med Puerila serier, som han började ge ut vid 13 års ålder. Hans första seriealbum, Unga Norrlänningar, kom ut på Ordfront Galago 1998, och etablerade honom som en av de ledande självbiografiska serietecknarna i Sverige. Den följdes av Hey princess 2002. Han har också varit redaktör för bland annat serietidningarna Mega-Pyton och Galago.
Övriga nominerade i kategorin originalsvenska album var Blå med Fettet och andra serier (Vertigo); Bromander med Hur vi ser på varandra (Ordfront Galago); Grennvall med Ett familjealbum (Optimal Press); Gärdenfors med Lura mig (Ordfront Galago); A Kajermo med En pillig sol i Särholmen (Nisses böcker); Krantz med Seriemagi: en handledning (Optimal press); Strömquist med Hundra procent fett (Ordfront Galago); Wanloo med Den knotiga handen (Optimal press) och Österberg samt Rochling med Hjärtat brinner (Optimal press).
I kategorin bästa till svenska översatta album gick första priset till seriealbumet V for vendetta av Alan Moore (manus) och David Lloyd (bild). Juryns motivering löd: »En klassisk serieroman som väcker många dagsaktuella frågor och tankar. Den välkomponerade och mångbottnade berättelsen kompletteras av teckningar som med sin svärta effektivt förmedlar en dyster, totalitär stämning.«
Alan Moore är en av världens mest ansedda serieförfattare. Han föddes i Storbritannien 1953 men fick sitt globala genombrott först med superhjälteserien Watchmen 1986-1987. Den tre år äldre David Lloyd är mest känd för sitt samarbete med Moore, men har även skapat andra serier som Night Raven och den hårdkokta deckarserien Kickback. Serieromanen V for vendetta skildrar en nära framtid då en fascistisk regim har tagit över Storbritannien. Skildringen har tidigare översatts till svenska i serietidningarna Thriller och Magnum innan Egmont gav ut hela samlingsvolymen inför en filmversion våren 2006. Den har även dramatiserats på svenska av teatergruppen Stockholms blodbad.
Övriga nominerade i denna kategori var Aoyama och Mästerdetektiven Conan 4-15 som översatts från japanska på Egmont; Fiske och Dansa på mattan, från norska på Optimal press; Hagelberg med Kekonen, från finska på Optimal press; Hergé med Tintin, från franska på Bonnier Carlsen; Sadamoto och Gainax och Neon Genesis Evangelion 2-5, från japanska på Bonnier Carlsen och Satrapi med Persepolis 3-4, från franska på Ordfront/Galago.
Unghundenplanketten för främjande av barn- och ungdomsserier gick till Helena Magnusson för hennes doktorsavhandling Berättande bilder med underrubriken Svenska tecknade serier för barn, som finns på Svenska barnboksinstitutet och förlaget Makadam.
Juryns motivering löd: »Helena Magnusson har genom att skriva den första svenska avhandlingen om tecknade serier höjt statusen för barnserier i Sverige. Genom sin kartläggning och analys av de svenska barnseriernas historia har hon därtill genomfört ett pionjärarbete som kommande serieforskare kommer att återvända till många gånger, och som sätter dagens situation i ett historiskt perspektiv.«
Ledamöterna i juryn för 2006 års Unghundenpris var: Adam Boman, Ainur Elmgren, Håkan Fredriksson, Ola Hammarlund, Isabella Nilsson, Fredrik Strömberg, Nina Svanberg och Peter Wallström.
Priserna delades ut den 18 augusti vid en ceremoni på den seriefest som arrangerades av Serieteket under Stockholms stads kulturfestival. I år var det 100 år sedan Oskar Andersson, OA, gick bort. Detta högtidlighölls vid utdelningen genom ett föredrag av seriehistorikern Olle Dahlöf. SeF presenterade samtidigt ett samarbetsprojekt mellan Seriefrämjandet, Serieteket och företaget Touch & Turn, som innebär att vi producera en CD-romversion av OA:s serier och skämtteckningar tillsammans.

Bokmässan

Bok & Biblioteksmässan anordnades som vanligt på Svenska Mässan i Göteborg mellan den 21 och 24 september. Seriefrämjandet inredde och befolkade också som vanligt Serieakademins monter. Ett stort tack går till Sture Hegerfors för detta. Christian Kindblad ansvarade för montern och Göteborgs Seriefrämjare ställde som vanligt upp som försäljare. Även från övriga delar av landet strömmade folk dit för att hjälpa till. Från till exempel Stockholm kom Ola Hammarlund och från Uppsala Göran Semb, för att nämna några.

Nya numret av Bild & Bubbla hann inte komma ut till mässan och någon ny bok hade vi inte att presentera. Tre nya Lantisar hade vi dock med oss. I år blev monter inklämd mitt i en rad vilket gjorde den mindre synlig än då den hamnar på ett hörn. Om det var läget, eller det faktum att vi inte hade några stora nyheter att erbjuda som gjorde att vi bara sålde för cirka hälften av förra året, kan vi inte veta.

Även i år samarbetade Seriefrämjandet med C’est Bon kultur, i anordnandet av en serielounge. Loungen låg belägen i en separat monter som Svenska mässan ställt till vårt förfogande. Här fanns det utöver ett välfyllt bokbord även soffor där trötta serieläsare kunde få en stunds andrum mellan de långa signeringsköerna. Huvudnummer var annars en utställning med fotografen Christer Järeslätts nystartade projekt Serieskrap (mer om detta nedan). Ansvariga för serieloungen var framför allt Mattias Elftorp, Susanne Johansson och Jimmy Wallin.

Söndagen gick som vanligt i seriernas tecken. Svenska serieakademin anordnade föreläsningar och utdelning av de åtråvärda Adamsonpriserna, med Seriarkivets Thomas Storn som konferencier och ordförande Fredrik Strömberg som ansvarig för en specialsektion inriktad på manga.

Duckomenta

Årets händelse på Seriecenter i Kulturhuset Mazetti blev utan tvekan utställningen Duckomenta från den 20 oktober till den 4 november. Ett antal konstnärer vid universitetet i Braunsweig samlades hemma hos sin professor för att laga mat och diskutera konst någon gång på 1980-talet. Ur detta kom idén att göra en utställning kring den amerikanska kulturens influenser på Europa efter kriget och då särskilt Disneys stora inflytande. Utställningen fick formen av en lägenhet helt fylld med disneyansk merchendise. Det var lampor, mattor, gardiner, tvålar, klockor med mycket mera som fick möblera rummen, allt med ankor och möss. Konsteleverna målade dessutom varianter av kända konstverk som hängdes på väggarna. De hade omtolkat Picasso, Renoir med flera och satt ank- och musansikten på motiven.
Ur detta växte sedan idén att teckna, måla och skulptera fram en helt ny konsthistoria där Disneys inflytande så att säga daterats bak i tiden. Till och med gamla grekiska urnor, urtida flygödlor och uppgrävda skallar blev nu omisskännligt anklika. Det ligger lika delar konstnärlighet och lekfullhet bakom verken. Under snart trettio år har samlingen visats runt om i Europa. Hela tiden har materialet utökats och konstverk tillkommit. Bland annat hela tematiska rum.

Seriefrämjandet fick förmånen att för första gången visa ett urval av Duckomentas stora samlingar i Skandinavien. Samtidigt som InterDuck, (konstnärernas bolag med huvudkontor i Berlin), på detta sätt fick in en fot i Norden så fick Seriefrämjandet möjlighet att för en rimlig summa visa det bästa av deras fullkomligt lysande tolkningar av kända konstverk. Urvalet gjordes av Fredrik Strömberg och Christian Kindblad.

Idémässigt var utställningen upplagd som en vandring genom ett museum med ett antal rum i tidsföljd. Vi fick även museernas lite slumpmässiga urval av föremål. Visst är överrepresenterat medan visst helt saknas.

Första rummet visar forntiden och klassiska verk från Egypten, Grekland och Rom, därefter kommer de stora upptäckternas tid med Columbus kartor, kompasser och jordglober. Så följer Renässansen med Rafaels änglar och Leonardo da Vincis Mona Lisa och Nattvarden. Därefter promenerar vi vidare genom 1600- och 1700-talet med Rembrandt och porträtt av tidens stora. 1800-talet representerades både av den största och de minsta av verken. Störst var Delacroix målning Friheten leder Folket, minst var ett större antal siluetter, klippta i svart papper i tidens typiska manér från tiden före fotografiets intåg i vår vardag.
Störst plats tog helt naturligt 1900-talet som uppdelades i tre avdelningar, dels den moderna konsten, dels affischer och fotografi och sist en avdelning material med politisk anknytning. Här kunde man beundra en Picasso, en Degas, en Magritte, en inpackad Musse av Christo likaväl som en porträttstudie av Lenin tecknande en anka förvillande lik en viss farbror Joakim.
Duckomenta växer med sina utställningar. Vid varje utställningstillfälle görs något specialverk som tillför just den lokalen eller staden något speciellt. Vi fick hjälp av författaren och runexperten Lars Magnar Enoksen och historieprofessorn Dick Harrison med texten till det för oss specialbeställda konstverket om Erik Sjökonung. Tyskarna hade efter våra anvisningar ristat en runsten – i det lättarbetade stenmaterialet frigolit.
Vid pressvisningen tolkade Dick Harrison texten och berättade om stenens betydelse och signifikans. Runslingans text lyder: »Erik Sjökonung reste stenen efter sig själv. Han var vida känd i viking och på sina färder upptäcktes nytt land på andra sidan havet. Där fann han guld och talande halvnakna ankor. Ankdrottningen Daisydis blev hans fränka. Magnar gjorde runor«. Detta är ju sensationellt och kommer att tillföra ankforskningen en helt ny dimension!

Under utställningens dryga två veckor besöktes den av 2 786 personer (vi höll noga koll!), vilket med tanke på vår begränsade budget för reklam får sägas vara en bra siffra. Flera bildlärare tog med sina klasser för att se utställningen och diskutera konstens villkor eller bara för att ha kul en stund. Verkens ikonografiska status gör att man ser igenom dess mask av näbbar och svarta öron. Vi har dem alla djup i vårt medvetande och kan när som helst frammana originalet. Häri ligger faktiskt en av utställningens poänger. Vi kommer inte ifrån vår ärvda kultur – vi ser igenom ankan!

Invigningen blev en lysande tillställning. Den förgylldes inte bara av lokala serievänner och tecknare utan även av tillresta storheter som Sture Hegerfors och Lasse Åberg. Lasse invigde utställningen och påpekade att han faktisk var först, redan på 70-talet packade han in en mus i papper på ett grafiskt blad! Från Duckomenta kom professor Eckhart Bauer och konstnärerna Anke Doepner och Rüdiger Stanko. Musik och plockmat serverades under minglande småprat. De djupare diskussionerna vidtog på krogen Zam i samma hus. Nåja, kanske inte så djupa då heller.

En temakväll planerades också in under utställningen. En panel bestående av professor Dick Harrison, Cecilia Nelson, avgående ordförande i Skånes konstförening och Carolina Söderholm, konstkritiker och författare diskuterade under ledning av serieskaparen och konstnären Gunnar Krantz populärkultur kontra finkultur.

En stor arbetsinsats gjordes av våra entusiastiska serievänner i och runt Malmö: Christer Nilsson, Germund von Wowern och Jimmy Wallin, liksom av våra anställda: Hans Holm, Mona Mårtensson och Hasse Leksell. Det gällde bland annat målning av väggarna, både före och efter utställningen, och inte minst transporten fram och tillbaka från Düsseldorf. Hjälp med vakthållning fick vi även från Seriestudions Stina Hjelm, Johanna Kristiansson, Malin Biller och Pernilla Lonhage.
Vi behövde all hjälp vi kunde få. Utställningen gjordes nämligen med lägsta tänkbara budget och krävde en del uppfinningsrikedom för att fungera. Vi lånade till exempel in montrar från Tekniska museet i Malmö och Historiska museet i Lund och vi målade och snickrade långt in på nätterna. Vi visste att bidraget från Malmö Kulturstöd inte skulle räcka och kalkylerade redan från början med ett visst underskott, det gällde bara att minimera förlusten.

Vi sålde massor av t-shirts, posters, vykort, kalendrar och kataloger och till och med små statyetter. Kassan fylldes med cirka 50 000 kronor. Vår andel av denna försäljning hjälpte upp resultatet, men ett underskott för utställningen på totalt omkring 20 000 kunde inte undvikas. Den goodwill vi fick och alla glada människor vi fick kontakt med under utställningen gjorde dock det värt kostnaden och besväret.

Projektledare för Duckomenta var Fredrik Strömberg, för grafisk design av posters och marknadsföringsmaterial stod Jakob Hallin, utställningen formgavs av Christian Kindblad medan Germund von Wowern ansvarade för invigning och temakväll. Slutligen såg Jimmy Wallin till att det hela tiden fanns vakter och personal i vår butik.

Summa summarum så var Duckomenta ett av våra mest spännande och samtidigt roligaste projekt. Ett tack till alla ideella krafter som gjorde det möjligt. Vill du se fler bilder från utställningen, så gå in på www.sekventiellt.se där finns hela utställningen i bild och även mingelbilder från invigning. Eller www.duckomenta.de och www.interduck.de.

I Seriernas Värld

Utställning Manga! – De japanska seriernas intåg, som vi gjorde om manga till I Seriernas Värld 2005 fick ett fortsatt liv även under det kommande året. Den har under 2006 visats på biblioteket i Helsingborg vecka 12 och 13 samt i Landskrona vecka 46-47 och kommer även under 2007 att visas på olika ställen i landet. På detta tjänar vi en liten slant, vilket gör att ISV-05 går ihop, och till och med ger vinst (festivalen var nämligen underfinansierad från början), Vi kommer att arrangera ISV-07 under hösten innevarande år och det är ofrånkomligt att det blir ganska mycket manga även denna gång.

Fotoskrap

Ett av de mest intressanta nya inslagen i Seriefrämjandets verksamhet under 2006 var Fotoskrap. Fotoskrap är ett projekt som skapar en helt ny syntes av två skilda visuella uttryckssätt. Det är ett fotografiskt porträtt av en serieskapare men ett porträtt som ger mer än en ren avbildning, dels genom fotograf Christer Järeslätts tolkning av tecknarens unika personlighet, dels genom att tecknaren vid fotograferingstillfället bearbetar negativet genom att skrapa, rita och måla på det. I samarbetet skapas ett original vars syfte är att i en bild återge tecknarens yttre och inre – sätt att jobba – samt inblick i den idévärld som är unik för just denne serieskapare. Genom att Järeslätt studerar vad serieskaparen gjort och gemensamt med denne söker en bärande idé om bilden som berättar så mycket som möjligt om personen såväl som konstnärskapet, skapas ett unikt samarbete kring varje bild, som inte bara bär Christer Järeslätts signum utan även serieskaparens specifika uttryckssätt. En syntes som är mer än ett fotografi, mer än en illustration – en hel liten berättelse i en och samma bild.
Christer Järeslätts projekt är en viktig del i Seriefrämjandets strategi för att marknadsföra och synliggöra seriesveriges mångfald. Från att i ett tidigare skede ha sett potentialen i Fotoskrap och vara nyfikna på dess utveckling har Seriefrämjandet nu tagit det till sig som nyskapande och dörröppnare för nya marknader och målgrupper då det öppnar upp seriemediet och i synnerhet dess utövare för den publik man tidigare inte haft tillgång till. Fotoskrap skapar också ett ökat intresse kring utövandet genom att lyfta fram personen bakom seriekonsten, en position som varit synnerligen anonym i Sverige samtidigt som kollegor i andra länder uppnår idolstatus – ytterligare ett sätt att stärka mediets position.

De 24 första porträtten ställdes ut på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg hösten 2006, där de rönte berättigad uppmärksamhet som resulterade i ett flertal artiklar i allt från dagstidningar till fackpress, samt ett tiominuters inslag i TV-programmet Sverige i SVT2. För närvarande finns två stora utställningar planerade under 2008. Dels en stor sommarutställning på Galleri Tres Hombres på Hotel Tylösand i Halmstad då boken är tänkt att presenteras inför ett stort antal inbjudna gäster. Nästa utställning sker på Svenska Ambassaden i Tokyo – ett av seriekonstens föregångsländer. Vi räknar med stor uppmärksamhet kring Fotoskrap varhelst det visas då inget liknande tidigare presenterats vare sig i Sverige eller något annat land

ALMA-priset

Seriefrämjandet är sedan ett par år nomineringsinstans för det prestigefyllda och internationella Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, eller Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA). Detta årliga barn- och ungdomslitteraturpris instiftades av Sveriges regering 2002 och är med sin prissumma på fem miljoner kronor världens största. Nominatorer utses av prisjuryn bland organisationer och institutioner med anknytning till, och breda kunskaper om, barn- och ungdomslitteratur och/eller läsfrämjande verksamhet. För nomineringarna till 2006 års pris var Seriefrämjandet en av totalt åtta svenska nomineringsinstanser (som inkluderade bl.a. Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Barnboksakademin). Serierelaterade nomineringsinstanser utöver Seriefrämjandet var också ett tiotal (däribland belgiska Centre belge de la bande dessinée, japanska The Osamu Tezuka Manga Museum och amerikanska Ohio State University Cartoon Research Library).

Sista nomineringsdatum för 2007 års pris var 15 maj. Varje instans hade rätt att nominera högst fyra kandidater, två från eget hemland/region, två från annat land/region. De som kan nomineras skall vara författare/illustratör/berättare/läsfrämjande verksamhet. Om det är fråga om en person gäller att den nominerades »verk för barn och unga är av allra högsta konstnärliga värde och präglas av den djupt humanistiska anda som Astrid Lindgren förknippas med«. Hela konstnärskap beaktas, inte enskilda verk. Utifrån dessa kriterier enades Seriefrämjandet om följande kandidater: schweizaren Derib, dansken Peter Madsen samt svenskarna Lennart Hellsing och Jan Lööf. Ledare för arbetet med nomineringarna var Helena Magnusson.

I skrivande stund har inte vinnaren för 2007 annonserats, men under 2006 vann inte någon av de som Seriefrämjandet nominerade. Att det fanns med serieskapare i listan skapade dock en hel del uppmärksamhet, inte minst i Danmark där Peter Madsen blev intervjuad i ett antal tidningar. Sef kommer även framöver att vara nomineringsinstans till ALMA, och kommer fortsätta att och lyfta fram värdiga serieskapare.

ALMA-nomineringar

Seriefrämjandet nominerade följande skapare till ALMA:
Derib (Claude de Ribaupierre, 1944-) är en av Europas främsta serieskapare. Många av Deribs berättelser visar särskilt på hans engagemang för de nordamerikanska indianernas situation förr och nu. Derib har också använt seriemediet för att nå en ung publik med andra viktiga, samhällsaktuella ämnen. Hela konstnärskapet präglas av en humanistisk grundton och positiv livssyn. I fokus står naturen och människans förhållande till den. Med samverkan mellan layout, kolorering och linje utnyttjar Derib seriemediets narrativa möjligheter till fullo i gestaltningen av landskapet och människan.

Peter Madsen (1958-) är en skicklig serieskapare som med både humor och allvar återberättar gamla historier med ny aktualitet för dagens unga. Flera verk har ägnats åt såväl religiösa som allmänmänskliga frågor och har relevans för både vuxna och barn.

Lennart Hellsing (1919-) är en fantastisk ordkonstnär vars många nonsensartade, ekvilibristiska texter för barn genomsyras av äkta ordglädje. Språkets sinnliga kvaliteter framkommer också i verkens lyckade samverkan mellan ordkonst, bildkonst och musik.
Jan Lööf (1940-) har i sitt konstnärskap bibehållit barnets undersökande, upptäckande blick, och med sin naivt övertydliga teckningsstil likställer Lööf varje detalj i bilden. Hans fantastiska realism bidrar till att se det invanda på nytt sätt.

Webben

Under 2006 fortsatte Seriefrämjandets närvaro på webben att växa, inga nya projekt startades, utan arbetet fokuserades på de projekt som redan fanns, huvudansvarig för alla internetprojekten har Mikke Schirén varit.

Under året har samme Schirén varit huvudansvarig för webbplatsen, med assistans av David Haglund, Jimmy Wallin och Ola Hammarlund.Den sistnämnde är också huvudansvarig för det omfattandet kalendariet på webbplatsen över serierelaterade händelser runt om i norden. Flera artiklar har publicerats, och ett stort antal notiser. Ett projekt för att lägga ut recensioner från Bild & Bubbla på webbplatsen har pågått, ansvarig för det har varit David Haglund. (http://serieframjandet.se/)

Det flesta serierelaterade diskussionerna på webben har först på Seriefrämjandets forum, Sveriges i dag största forum för tecknade serier. I mars 2007 var det över 700 registrerade medlemmar och över 30 000 inlägg har gjorts sedan forumet startade. Ansvarig under året var Mikke Schirén. (http://forumet.serieframjandet.se)

Trots att många diskussioner först på forumet så har det ändå funnits aktivitet på e-postlistan. Över 500 inlägg gjordes under 2006, och listan hade vid årsskiftet 290 medlemmar. Ansvarig för epostlistan är Håkan Andersson.

Seriewikin är Seriefrämjandets uppslagsverk om tecknade serier på webben, och projektet drar både många besökare och väldigt många deltar för att bygga upp uppslagsverket, som i dag är det största av sitt slag i Europa. Strax efter nyår passerade uppslagsverket 10 000 uppslagsord. Seriewikin används allt oftare som källa för journalister, akademiker etc. Ansvarig för Seriewikin är dess redaktörer: Ola Hellsten, David Haglund, Andreas Eriksson och Mikke Schirén. (http://seriewikin.serieframjandet.se/)

SeF Skåne

Seriefrämjandet Skåne byggde även år 2006 det mesta av sin verksamhet på månatliga före-dragsmöten, men ägnade sig även åt andra sysselsättningar. Den 1 februari arrangerade till exempel lokalföreningen (något försenat) 2005 års utgåva av den numera klassiska nordiska serietävlingen Comiquiz. Det maffiga tävlingshäftet omfattade totalt 346 frågor och sju lag fullföljde tävlingen (medan två lämnade walk over). Vann gjorde Seriefrämjandet Stockholm med imponerande 235 poäng. Därutöver umgicks lokalföreningsmedlemmarna (eller åtminstone en del av dem) även mera informellt på en och annan pubkväll.
Liksom tidigare var verksamheten fördelad mellan Lund och Malmö, med mötesverksamhet på båda orterna. I Lund höll vi till i studieförbundet Vuxenskolans lokaler och i Malmö på Kvarnby Folkhögskola. Sammanlagt hölls nio möten under året – fem på våren och fyra på hösten – vilka i genomsnitt drog tolv och en halv deltagare, vilket var en halv medlem mindre per möte än föregående år. På dessa möten avhandlades i föredragsform ämnen som judar i serier, Andi Watson, Dick Tracy, Linda och Valentin, Cerebus, Tarzan samt apor i serier. Dessa föredrag producerades inom lokalföreningen. Förutom föredrag ägnades mötena åt recensioner, auktioner och diskussioner som åtminstone ibland hade mer serier att göra. Som förtäring bjöds i vanlig ordning på läsk med kakor. Styrelsen bestod under året av Claes Reimerthi (ordförande), Nils Kroon (kassör), Joakim Gunnarsson, Jakob Hallin, Christian Kindblad, Lasse Kristoffersson Krister Nilsson, samt Peter Wallström, och Caj Bykvist var revisor.
Under året lämnade lokalföreningens hemsidesansvarige lokalföreningen för att bosätta sig på annan plats i Sverige. Efterträdare kommer inom kort att ta upp tråden.

SeF Stockholm

Seriefrämjandet Stockholm har efter årsmötet 2006 haft en styrelse bestående av Ola Hammarlund (ordf.), Barbara Lublinn (sekr.), Mikke Schirén, Mikael Sol (kassör) och Gitta Wilén. Verksamheten under året har främst bestått i de numera traditionella månadspubarna, samt medverkan i arrangemanget kring SPX, som avhandlas separat. Utöver detta har föreningen arrangerat ett uppskattat studiebesök på Bulls presstjänst i december. Dessutom har lokalföreningen som vanligt stått för bemanning och praktiska arrangemang i samband med seriefrämjandets deltagande i Världens längsta bokbord på Drottninggatan, som i år inföll söndagen 20 augusti.

SeF Göteborg

Lokalföreningen i Göteborg har haft ett aktivt år. Ölkvällarna har fortsatt i regi av Nickan Jonasson och Tobias Eliasson. Man har valt att förlägga kvällarna på ett antal olika pubar, men tyvärr har det varit ett minskat antal deltagare till skillnad från tidigare år. Biomorgnarna i samarbete med Folkets Bio och Animation i Väst har fortsatt under verksamhetsåret. Per A J Andersson har varit arrangör i Göteborgs Seriefrämjandes namn. Precis som tidigare har dessa visningar fokuserat på japansk (asiatisk) tecknad film. Visningarna hölls på Hagabion, Salong 2 och totalt 20 visningar har det blivit. Dessutom arrangerade Tobias Eliasson och Nickan Jonasson en extra videokväll/ölkväll den 25 oktober där man visade Comic Book Villains (2002) samt Grundkurs i spanska. Ett lag från lokalföreningen var anmält till den nordiska tävlingen i seriekunskap, Comiquiz, men tyvärr har tävlingen blivit framflyttad till ett senare datum. Som vanligt har lokalföreningen även hjälpt till med arrangerandet av montern på Bokmässan som arrangerades tillsammans med riksföreningen och Svenska Serieakademin. Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av Håkan Andersson (kassör), Torsten Axberg, Helene Berglind Sjödell, Sofie Bååth, Tobias Eliasson (sekreterare), Nickan Jonasson (ordförande), Olof Siverbo (vice ordförande) och Magnus Svensson.

Medlemsantalet

Under året hade vi inte någon större kampanj för medlemsrekrytering. Utfallet då det gäller antal medlemmar blev ändå en liten ökning: från 1 067 året innan till 1 071 år 2006. Även bland prenumeranterna på Bild & Bubbla, mestadels olika bibliotek, blev det en liten, liten ökning från 340 i fjol till 342 i år. Vi försåg också omkring 200 redaktioner inom press, radio och teve, samt förlag inom seriemediet, med Bild & Bubbla. Tidskriften säljs också som lösnummer i butiker på olika håll i landet, dels genom kommissionärer, dels genom Interpress. I Norge fortsatte även i år försäljning genom Narvesenbutiker och en liten distribution till Finland sker via Akademibokhandeln.

Änkan Bolte

År 2006 var det tionde året som medlemmarna kunnat skänka pengar till Änkan Boltes fond för serielösa barn. Av okänd anledning har långt färre medlemmar öppnar sin plånbok detta år och jämfört med i fjol. Slutsumman blev nästan halverad. Till årets resultat 5 474:99 kronor hade 57 medlemmar bidragit och allra mest generös var Ove Jansson med 1 705 kronor. Ove återtog därmed första platsen, som han haft så många gånger tidigare. Årets andraplats intog Reprostugan i Värmland med 500 kronor och flyttade även de upp ett pinnhål jämfört med i fjol. På tredjeplats hamnade Rolf Janson med 225 kronor till Änkans Fond.
Seriefrämjandet och Änkan Bolte tackar varmt för alla bidrag, stora som små.

Boltemecenater 2006
Ove Jansson 1705
Reprostugan i Värmland AB 500
Rolf Janson 225
Per-Erik Lögdberg 220
Marika Ferm 205
Ulf Göransson 205
Ulf Lindén 205
Herbert Eriksson 205
Johan Höjer 205
Gert Lozell 205
Roland Nilsson 125
Andreas Eriksson 123,45
Anders Lindgren 105
Roland Bäckström 100
Leif Brynberg 100
Jonny Nordlund 95
Mats Rundqvist 95
Mats Nilsson 80
Johnny Fäldt 62
Anders Granhäll 55
Mikael Sköld 55
Gunnar Lanstad 55
Stellan Nehlmark 55
Claes Pålsson 55
Agneta Hallin 55
Majlis Granström 50
Mikael Bränn 42
Calle Forsberg 40
Erik Johansson 34
Björn Kumm 30
Stefan Diös 22,64
Arn Linder 18
Niclas Citron 15
Martin Rogberg 15
Johnny Zingmark 5
Dan Johansson 5
Yngve E. Hall 5
Johan Sundman 5
Christer Nilsson 5
Claes Reimerthi 5
Christian Sigurdsson 5
Björn Norrud 5
Michael de Laval 5
Björn Kahne 5
Mats-Åke Sihlberg 5
Fredrik Sandgren 5
Gunnar Börjesson 5
Anders Björkelid 5
Esbjörn Larsson 5
Karl-Oskar Hansson 5
Mats Rékasi 5
Dennis Engström 5
Algot Runebjörk 5
Magnus Sörell 5
Olle Carlsson 5
Mats Andersson 4,9
Tommy Johansson 3

Framtiden

Som alltid blickar vi framåt mot en intressant framtid. Seriefrämjandet är större än någonsin och även om växtvärken bitvis gett oss problem med att hinna med allt vi vill göra, siktar vi naturligtvis ännu högre. Under 2007 inleder vi vårt arbete för att försöka skapa en så kallad Centrumbildning, något som skulle innebära ett ännu bredare helhetsansvar för den konstart vi företräder.

Texterna är skrivna av:
Tobias Eliasson, Agneta Hallin, Ola Hammarlund, Christer Järeslätt, Christian Kindblad, Hans Lexell, Claes Reimerthi, Mikke Schirén, Thomas Storn och Fredrik Strömberg

Redigering:
Fredrik Strömberg