Seriefrämjandets verksamhetsberättelse 2004

År 2004 var Seriefrämjandets trettiosjätte verksamhetsår – ett år som åter igen innebar en ökande grad av aktivitet kring och engagemang i seriernas sak i Sverige, men även en hel del turbulens och intern rannsakan om vad som är föreningens kärnverksamhet.

Det hände mycket inom Seriefrämjandet under 2004, något som kommer att framgå av denna långa verksamhetsberättelse. Vi har idag en bredare och mer omfattande verksamhet än någonsin, med utgivning av facktidskrift, facklitteratur och serier, tillverkning av utställningar, arrangemang av festivaler och annan mötesverksamhet med mera, med mera. Den troligtvis viktigaste händelsen under året var att planerna på ett Seriecentrum i Malmö konkretiserades, vilket kommer att innebära att detta unika projekt blir av under år 2005.

De aktiva

Antalet medlemmar i föreningen var ganska konstant under året och vid årets slut låg medlemsantalet på 1050. Att vi efter ett antal år av tillväxt just nu ligger stilla är i sig inte så förvånande då det under 2004 inte genomförts några större värvningskampanjer, förutom de som numera mer eller mindre ingår i den löpande verksamheten, som utbyte av annonser med olika tidningar, deltagande i olika mässor etc.
Styrelsen bestod under hela året av ordförande Fredrik Strömberg (tillika en av redaktörerna för B&B, ansvarig för Mazettiprojektet med mera), vice ordförande Christian Kindblad (även redaktör för Magister Lämpel-utgivningen, ansvarig för utställningen »serier.nu« med mera), kassör Thomas Eliasson, Jakob Hallin (även redaktör för B&B med mera), Ola Hammarlund (även ordförande för Sef Stockholm, sekreterare för Urhundenjuryn med mera), Helena Magnusson, Liv Lingborn, Peter Nilsson (även redaktör för B&B med mera), Claes Reimerthi (även redaktör för B&B, ordförande i Seriefrämjandet Skåne med mera) samt Thomas Storn (även Seriefrämjandets arkivarie). Gunnar Krantz satt i styrelsen fram till årsmötet i april och valde sedan att avgå, även om han i mycket hög grad är kvar i föreningen och bland annat är involverad i Mazettiprojektet. Ny i styrelsen blev Johan Höjer från serie- och bildberättarprogrammet vid högskolan i Gävle.

Revisorspostens innehavare byttes från Anna-Karin Wannebo till Mia Funder vid årsmötet och vi tackar Anna-Karin Wannebo för ett antal år med föreningen. Biträdande revisor var under hela året Peter Wallström och revisorssuppleant var Caj Byqvist. Valberedare var Håkan Andersson och Göran Semb.
Utöver de personer som sitter i styrelsen finns det ett antal andra som innehar officiella platser i Seriefräm-jandet, som till exempel Agneta Hallin som är ansvarig för medlems- och prenumerantregistren och större delen av föreningens administration, Jörgen Malmsten som är föreningens »bokförare«, Håkan Andersson som har hand om diskussionsgrupper på nätet samt vårt baknummerlager, Mikke Schirén som har hand om hemsidan, Jimmy Wallin som är redaktör för Lantisutgiv-ningen, Ingemar Bengtsson som är ordförande för Seriefrämjandet Göteborg, med flera.

Dessutom tillkommer det ett stort antal personer, som redaktionsmedlemmar, skribenter och tecknare i B&B, styrelsemedlemmar i de olika lokal-föreningarna, volontärer på festivaler, aktiva på Seriefrämjandets diskussionsgrupp med flera. Utan alla dessa personers stora engagemang hade Seriefrämjandet inte kunnat fungera.

Bild & Bubbla

År 2004 skulle bli ett turbulent år för Bild & Bubbla-redaktionen, som redan från början brottades med allvarliga förseningsproblem, vilka gradvis växt fram under år 2002 och 2003 på grund av överarbetade funktionärer och utdragna sjukdomsperioder. Vid årets ingång väntade fortfarande två av föregående års nummer på utgivning, och redaktionen stod därför inför den krävande uppgiften att under verksamhetsåret producera sammanlagt sex nummer av tidningen, för att inhämta förseningen. Till råga på allt drabbades redaktionen redan under våren av interna konflikter som kom att prägla och försvåra arbetet med tidningen under i stor sett hela verksamhetsåret, och som under hösten ledde till ommöbleringar i redaktionsgruppen. Under en del av hösten var redaktionen formellt upplöst. Ett annat problem var det, i takt med ständigt växande ambitioner, växande sidantalet i tidningen, som lade ytterligare börda både på redaktionen och på föreningens ekonomi. Redan under hösten 2003 beslöts därför om en återgång till en mera rimlig nivå för tidningen, med ett standardformat på 84 sidor. Det var dock först under 2004 som denna förändring slog igenom, med de två kvarvarande numren från 2003 års årgång.
Trots att verksamhetsåret alltså varit ett av de mest bekymmerstyngda i Bild & Bubblas historia kunde redaktionen under året hämta in merparten av förseningarna. Under året utkom fyra nummer av tidningen (3 /03, 4 /03, 1 /04 samt 2 /04) med ett totalt sidantal på 352 sidor (vilket är över 100 sidor mer än föregående år). Ett dubbelnummer, 3-4 /04, producerades till största delen under 2004, men utkom först i februari 2005. Därmed var utgivningen åter mer eller mindre i fas.
Av de under året utgivna numren kan speciellt nämnas nummer 3 /03, som var ett 100-sidigt specialnummer om svensk seriehistoria, som delvis producerades av andra krafter än den ordinarie redaktionen. I detta nummer presenterades grundligt Seriefrämjandets pågående projekt Svenskt seriearkiv/Svensk seriehistoria.

Satsningen på en norsk publik fortsatte under året, med en del artiklar, nyheter, recensioner med mera i tidningen författade av norska skribenter och publicerade på norska.

Som tidigare nämnts skedde förändringar i redaktionens sammansättning under verksamhetsåret. Vid årets början bestod redaktionen av redaktörerna Jakob Hallin, Peter Nilsson och Fredrik Ström-berg, samt, som medlemmar i redaktionsgruppen, Ainur Elmgren, Mats Nordström, Claes Reimerthi och Jimmy Wallin. Ansvarig utgivare var Fredrik Strömberg, ansvarig för recensionsverksamheten var Mats Nordström och korrektur lästes av Göran Ribe. För medlems- och prenumerationsregister och en del annan administration svarade Agneta Hallin. För lagerhållning och baknummerförsäljning svarade Håkan Andersson i samarbete med Agneta Hallin.

Från och med nummer 1/04 upphöjdes redaktionsmedlemmen Claes Reimerthi till officiell (men obetald) redaktör för tidningen, varvid redaktionstrojkan förvandlades till en kvartett. Under hösten tvingades Peter Nilsson, som en följd av interna konflikter inom redaktionen, att lämna densamma under omdiskuterade former. Någon ersättare för Peter Nilsson utsågs inte under verksamhetsåret. I stället bedrevs redaktionsarbetet under delvis improviserade former av kvarvarande redaktionsmedlemmar året ut. Under början av 2005 har dock en ny redaktion formats med Jakob Hallin, Claes Reimerthi och Fredrik Strömberg som redaktörer, förstärkta av Ainur Elmgren, Mats Nordström, Jimmy Wallin och Göran Ribe i redaktionsgruppen.

Specialnumret 3 /03 gjordes av en redaktion bestående av Thomas Storn, Christian Kindblad samt Göran Ribe, även om delar av den ordinarie redaktionen hade ett och annat finger med i spelet.

Liksom under föregående år stöddes utgivningen ekonomiskt av Statens Kulturråd, som under året höjde tidningens produktionsstöd från 200.000 kronor till 250.000 kronor. Antalet bibliotek och andra institutioner som under året prenumererade på Bild & Bubbla var 335 stycken. Tidskriften nådde också 185 olika kulturredaktioner inom press, radio, teve och förlag.

Magister Lämpels bibliotek

Magister Lämpels bibliotek är namnet på Seriefrämjandets bokutgivning. Böckerna trycks med print-on-demand-teknik. Detta gör att vi kan trycka små upplagor på 50–100 exemplar och slipper därmed ligga ute med pengar för ett stort lager. Å andra sidan kostar då böckerna mer per styck än om vi tryckt 1000 exemplar. Vi vinner en sak till, även böcker med en potentiellt liten läsekrets, platsar på detta sätt i Magister Lämpels utgivning. Dock vill vi öka försäljningen för att ha råd att ge ut fler intressanta manus.

Under året har inga nya böcker utkommit från Seriefrämjandet. Boken om Jack Jackson som vi hade i pipeline blev försenad och kom istället ut under våren 2005. Andra projekt har fått läggas på hyllan på grund av tidsbrist. Eftersom dessa böcker oftast är sidoprojekt för både författarna och layoutarna är de svåra att skynda på. Vi har en tämligen lång lista på böcker som vi vill ge ut. Vissa är önskeprojekt, andra är i olika grader av färdigställning.

Under andra halvåret 2004 anställdes Christian Kindblad som redaktör för bokutgivningen på halvtid. Detta arbete fortsätter under 2005, även om anställningen som sådan har upphört. Tanken är att öka distributionen genom att våra böcker skall finnas tillgängliga både i bokhandeln och på andra ställen där böcker säljs, som konsthallar, antikvariat, seriebutiker, bibliotek, Internet m.m. Mycket finns kvar att göra, men mycket är också på gång. Inköpspriserna från tryckeriet har sänkts och även utpriserna har justerats. Seriefrämjandet har aldrig haft ett uttalat vinstintresse i sin bokutgivning, men kostnaderna måste täckas.

Lantis

Arbetet med SeF:s blygsamma serieutgivning går vidare. Som vanligt har det runt om i landet skrivits en mängd artiklar om Lantis olika utgåvor. En artikel kommer även att publiceras i ETC-comics under 2005. Lantishäften säljs numera även genom Galago vilket innebär att vi fått en större distribution av dem, samt att fler läsare upptäcker hur underbar landsbygden kan vara. Målet för 2005 är att utöka distributionen över hela landet. Ansvariga för Lantis-projektet är Jimmy Wallin och Christian Kindblad.
Under årsmötet 2004 stod Lantis för den sedvanliga pausunderhållningen. Redaktör Jimmy Wallin höll tillsammans med de båda kreatörerna Malin Biller (»Välkommen till Hammarö«) och Maria Fredriksson (»Högerback«) ett uppskattat föredrag där de pratade om skapandeprocessen och svarade på publikens frågor. Efteråt fanns det även möjlighet att få sina lantisar signerade.
Under 2004 utkom samanlagt sex stycken nya lantisar. De väletablerade göteborgarna Johan Wanloo och Henrik Lange fick då sällskap av de nyare förmågorna Kim W. Andersson, Kalle Bjelkefelt, Jonna Björnstjerna och Carl Hedsved.

Johan Wanloos bidrag till Lantisutgivningen, »Jordens undergång i Jörpslinge« beskrivs av upphovsmannen själv som en blandning av David Lynch och Jan Stenmark. Som vanligt är den full av Johans egna »slå-sig-på-knäna-humor«. Henrik Lange berättar i serien »Inget lik« om hur superhjältar och pizzabagare kan ha det på landsbygden, (mat tycks vara ett genomgående tema i Henriks serier).

Kim W. Andersson tar oss med till »James grill« och ungdomens Staffanstorp. Här märker vi på ett våldsamt sätt hur lite saker och ting förändras genom åren. Kalle Bjelkefelt bjuder oss med på en mycket speciell fisketur i den filosofiska »Dimman« och Jonna Björnstjerna låter oss ta del av en mycket bisarr dokusåpa, komplett med blodbad och countrystjärnor. Carl Hedsveds »Utsocknes i Fiskesjö» är utan tvekan ett av de starkaste bidrag vi någonsin fått in. Istället för att förstöra historien genom att berätta allt för mycket om den är istället rådet att genast införskaffa ett eget exemplar.

Vid det här laget har det blivit ganska många små häften, detta märkte vi inte minst vid årets bok och biblioteksmässa i Göteborg. Lantisarna var då uppe i 18 till antalet och tog upp en försvarlig del av Serieakademins monter. En stor del av våra kreatörer fanns också på plats för att signera sina alster. Under bokmässan etablerades även kontakt med en mängd nya förmågor som mycket väl kan vara av intresse för utgivning längre fram.
Den stora efterfrågan på lantisarna har gjort att flera av dem sedan länge varit slutsålda. Ni som missat några kan trösta er med att samtliga nu åter finns i tryck.

Under 2005 kommer vi givetvis att fortsätta vår utgivning. Vi har även funderat på att ordna en utställning i samband med ett nytt släpp. Förhoppningsvis är detta något vi kommer att kunna genomföra under det kommande året.

Något som gör det extra intressant är att trogna läsare runt om i landet har börjat höra av sig med önskemål om att få göra egna lantisar. Detta är något som vi gärna ser med av. Har du själv önskemål om att delta i Lantis-utgivningen eller känner du någon som skulle passa för det, tveka då inte att höra av dig till Seriefrämjandet.

Den som sa att landsbygden var på utdöende hade ingen aning om vad han pratade om.

Seriecentrum

Under året har planerna på Seriefrämjandets Seriecentrum i Chokladfabriken i Malmö tagit allt fastare form. Seriecentrum, som blir det första i sitt slag i Skandinavien kommer att innehålla:
Seriefrämjandets förbundskansli, projektverkstad och arbetsplatser för Bild & Bubblas redaktion och Svenskt Seriearkiv
Seriestudion – en tecknarateljé för professionella serietecknare och seriekonstnärer

Pedagogiska ateljén – för kurser i serieteckning

En arbetsgrupp bestående av Gunnar Krantz, Fredrik Strömberg och Jakob Hallin, har under året bedrivit ett intensivt arbete på att förverkliga projektet. Kontinuerliga möten med Kultur Malmös tjänstemän resulterade i att beslut i frågan fattades till vår favör. Seriefrämjandet fick i hård konkurrens med ett 40-tal andra intressenter, möjlighet att hyra en av lokalerna på det så kallade Kulturtorget. För att formalisera detta beslut, upprättade Kultur Malmö ett »letter of intent«. Detta brev presenterades på ett ordinarie SeF-styrelsemöte, godkändes och undertecknades därefter av ordföranden.

När detta väl var klart intensifierades arbetet på att finansiera projektet. En omfattande ansökan till Framtidens Kultur, sammanställdes av arbetsgruppen. Denna siktade in sig på designen av Seriecentrum, det vill säga medel för inköp av inventarier, utrustning, inredning och marknadsföring. Framtidens Kultur fattade sitt beslut i augusti och beviljade projektet 385.000 (av sökta 1.625.000).

För den fortlöpande verksamheten ansökte arbetsgruppen om verksamhetsbidrag från Kultur Malmö. Innan ansökan behandlats kallades arbetsgruppen till ett möte med Kulturnämnden, för att presentera Seriefrämjandets verksamhet. Mötet avlöpte mycket positivt och ansökan om verksamhetsbidrag beviljades med 100.000 kronor.

Arbetet med Seriestudion, påbörjades även under året. Gunnar Krantz gick ut med en inbjudan till ett stort antal tecknare att anmäla sitt intresse för en plats i ateljén. Även ett informationsmöte hölls. Detta resulterade i att ett 15-tal intressenter. En arbetsgrupp bestående av Gunnar Krantz, Joakim Gunnarsson, Stina Hjelm, Pernilla Lonhage och Rasmus Gran tog fram förslag på ateljéns utrustning och inredning.
Verksamheten i den pedagogiska ateljén kommer till stor del att bestå av Kulturskolans kurser i Serieteckning. Kulturskolans seriepedagog Maria Fredriksson, sammanställde en önskelista över utrustning och inventarier. Större delen av denna kommer eventuellt att finansieras av Kulturskolan.

I september påbörjades byggnationer inne i huset. Våra närmsta grannar blir Seriekollektivet C’est bon Kultur och Skånska Målarskolan.

Sammanfattningsvis kan sägas att Seriecentrum under 2004 gick från att vara en önskedröm, till att bli verklighet. Vi har fått de attraktiva lokalerna. Vi har lagt en stabil grund till finansiering av projektet. Ett stort intresse råder kring projektet. Vårt engagemang i Mazettikvarteret har gjort oss till en tydlig aktör på kulturområdet. Inflyttningen är beräknad till september 2005.

SPX04

Small Press Expo Stockholm, spx, är en festival för fanzin och alternativserier, som äger rum första helgen i april varje år på Kulturhuset i Stockholm. Årets upplaga, spx04, var den sjätte i ordningen, och den andra där Seriefrämjandet Stockholm stod som medarrangör tillsammans med Serieteket, Kulturhusets specialbibliotek för serier. Vi är stolta att kunna konstatera att det också var den mest omfattande och mest lyckade festivalen hittills.

Årets tema var tyskspråkiga serier, och ett flertal tyska och schweiziska gäster hade kunnat bjudas in tack vare bidrag från Goetheinstitutet, som också stod som medarrangör i år. De tyskspråkiga serieskapare som närvarade var skrafferingens mästare Thomas Ott från Schweiz, Ulf K. (Keyenburg) från Düsseldorf, Uli Oesterle från München, samt Titus Ackermann, Thomas Gronle och Jonas Greulich, männen bakom Moga Mobo, en gratisserietidning som kommit ut i Berlin i hela 10 år! Därtill kom journalisten och serieexperten Christian Gasser från den schweiziska serietidskriften Strapazin (som fyller 20 år i juni) och seriehandlaren Uli Pröfrock från Freiburg. På festivalen fanns också gäster från Norge, Finland och Ungern.
Festivalen och de utställningar som ingick invigdes på fredagen med tal av Berthold Franke, chef för Goetheinstitutet i Stockholm, och Eva Schöld, Stockholms stads kulturchef. På kvällen följde sedan en stor invigningsfest.

spx hade i år expanderat till att omfatta två dagar av program och marknad (lördag-söndag). På marknaden, som alltså fått dubbelt så mycket tid på sig i år, fanns representanter för hela fanzin- och alternativseriesverige på plats: fanzinmakare från hela Sverige, serieskapargrupper som C’est bon-gruppen och Seriepiraterna, serieskolorna i Hofors och Malmö likaväl som seriehandlare och etablerade förlag som Optimal press, Galago, Kartago och Egmont. Givetvis hade Seriefrämjandet i egenskap av medarrangör också ett bord, där vi sålde Bild & Bubbla och våra andra trycksaker. Det var tidvis mycket trångt kring borden, med mängder av serieintresserade som var på plats för att shoppa, titta eller bara umgås med andra.

Programmet var välfyllt. På lördagen hölls föredrag och seminarier med de tyskspråkiga gästerna, som berättade om sina serier, och om den tyska seriescenen i allmänhet. Söndagen var animationsdag, och bland annat Johan Hagelbäck och animationsskolorna i Trollhättan och Eksjö visade kortfilmer nonstop.

I anslutning till marknaden fanns också en workshop, under ledning av Oskar Aspman och Camilla Eklund, där den som så ville kunde sätta sig ner och teckna serier, som så småningom resulterade i ett fanzin.

På Serieteket visades dessutom hela tre utställningar som anknöt till det tyska temat: »Idoler av idag« (producerad av Goetheinstitutet), en utställning om tyska serier av idag; »Hector Umbra«, med original från Uli Oesterles nyaste serie; samt »The toy box«, en installation av den tyske serieskaparen Atak (Hans-Georg Barber), som numera är bosatt i Stockholm.
I anslutning till festivalen utlystes också för första gången ett nordiskt pris för bästa fanzin. Sista anmälningsdag var den 30 november, och vinnaren korades på 2005 års spx. För mer information, se Serietekets hemsida.

Mässor och festivaler

Seriefrämjandet var under 2004 närvarande på ett antal mässor, utöver spx som vi alltså var medarrangörer av. Som alltid fanns till exempel Seriefrämjandet på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg där vi också helt traditionsenligt i samarbete med Svenska Serieakademin kunde presentera Bild & Bubbla, Magister Lämpels bibliotek, Lantis med mera. Monteransvarig var Christian Kindblad, med benäget bistånd av Germund Silvegren, Jimmy Wallin och Sef Göteborg. Jämfört med tidigare år, då vi bland annat även haft en fanzineverkstad på mässan var Seriefrämjandets deltagande detta år mer blygsamt, men intresset för inte minst Lantisutgivningen var markant.
Seriefrämjandet var även representerat på ett antal internationella mässor under året. För första gången hade vi en monter på den stora franska seriefestivalen i Angoulême. Detta arrangerades i samarbete med Serieteket i Stockholm och C’est Bon Kultur. I montern i New York-tältet sålde vi de engelskspråkiga utgåvorna i Magister Lämpels bibliotek, informerade om The Swedish Comics Association och knöt många nya kontakter. Ordförande Fredrik Strömberg höll även ett föredrag på det internationella mötet för seriehistoriker på Centre National de la Bande Dessinée.

Representanter för Sef befann sig även på festivalen i Harlem samt på Raptus i Norge. I båda fallen var det Jakob Hallin och Fredrik Strömberg som byggde vidare på föreningens internationella kontaktnät.

Föredrag

Utöver alla de föredrag, möten med mera som avhölls av Seriefrämjandets lokalföreningar under 2004 (som avhandlas separat nedan) fortsatte även samarbetet med ABF Malmö kring det så kallade Litterära Loftet. Under våren var det bland annat ett föredrag av Affe Thorsjö, ärevördig redaktör för bland annat tidningen Knasen, samt ett samarrangemang med C’est Bon Kultur med en utställning om alternativserier runt om i världen, kombinerat med en paneldebatt med ett antal internationella gäster om alternativseriernas plats i kulturlivet. På hösten fick vi tyvärr lämna de trevliga lokalerna på Loftet vid Lilla torg, men kunde istället inleda ett samarbete med Skånes konstförening, som beredvilligt lånade ut sin lokal, bland annat till ett föredrag av den brittiske seriehistorikern Paul Gravett samt mangaexperten Simon Lundström. Ansvariga för dessa aktiviteter var Fredrik Strömberg och Thomas Storn.

Urhunden

Urhunden är Seriefrämjandets utmärkelse till föregående års bästa seriealbum. Den delas ut i två klasser, varav en för bästa svenska originalalbum och en för bästa (till svenska översatta) utländska album. Möjliga att nominera är samtliga album som utgivits i Sverige under det aktuella året (givetvis med undantag för Seriefrämjandets egna publikationer). Dessutom finns en barn- och ungdomsklass kallad Unghunden, som kan delas ut både till enskilda verk och till serieskapare, redaktörer, förlag, tidningar med mera. Själva priset utgörs i samtliga fall av en gammaldags tryckkliché i metall, föreställande OA:s klassiska svenska seriefigur Urhunden, monterad på en träplatta.

Pristagarna utses av en jury med nio ledamöter, som för 2004 års pris bestod av Adam Boman, Ainur Elmgren, Ola Hammarlund (sekreterare och samordnare av juryarbetet) Fredrik Jonsson, Peter Nilsson, Fredrik Strömberg, Cecilia Torudd, Peter Wallström och Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein. Av dessa valde Cecilia Torudd och Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein att avgå ur juryn efter arbetet med 2004 års pris. Som nya ledamöter inför 2005 utsågs Håkan Fredriksson (som varit juryledamot tidigare) och Helena Magnusson.

Urhunden 2004 för 2003 års bästa originalsvenska seriealbum gick till »Klas Katt går till sjöss« av Gunnar Lundkvist (Ordfront Galago). Priset för 2003 års bästa till svenska översatta seriealbum gick till den nordiska antologin »Allt för konsten 4«, redigerad av Ingemar Bengtsson (Optimal Press). Unghunden 2004 för främjande av barn- och ungdomsserier i Sverige gick till Bamseredaktionen.

Priserna delades ut den 16 augusti på Serieteket i Stockholm. Nytt för i år var att vi försökte göra det till en större tillställning i samarbete med Serieteket. Resultatet blev ett välbesökt program som utöver själva prisutdelningen omfattade förtäring och mingel, en intervju med Gunnar Lundkvist av Fredrik Jonsson och två musikinslag, framförda av David Liljemark och gruppen Sugar Daddy, respektive rap-gruppen Las Palmas, för tillfället enbart bestående av serieskaparen Simon Gärdenfors, eftersom hans kollega Calle Thörn var upptagen. Tillställningen var mycket lyckad, och kommer att upprepas.

Seriarkivet/Svensk seriehistoria

Under 2003 inledde Seriefrämjandet på allvar arbetet med projektet Svenskt Seriearkiv – Svensk Seriehistoria, vilket har fortsatt under 2004. Syftet med projektet är att genom intervjuer och genom att samla in material dokumentera och bevara så stor del av seriemediets historia i Sverige som möjligt. Intervjuer och material som berättar om enskilda aktörers arbete, det må vara tecknare, översättare, textare, försäljare och alla andra yrkesgrupper med koppling till seriemediet, eller som kan ge en bild av förlagens och pressagenturernas verksamhet i stort som smått.

Svenskt Seriearkiv är under uppbyggnad i Lund där Seriefrämjandet hyr arkivutrymmen av Skånes Arkivförbund. Arkivbeståndet uppgår för närvarande till omkring 30 hyllmeter och är i ständigt växande. Bland materialet som har samlats in finns (förutom Seriefrämjandets eget arkivmaterial från sextiotalet och framåt) både trycksaker och helt unikt material.
Under året har exempelvis Caj Byqvist välvilligt utökat arkivets samling av fanzine, som nu uppgår till omkring 300 tidningar från 1970 och framåt och från Sjunne Soneryd har arkivet fått in en större mängd tryckfilmer som användes när förlaget Formatic Press tryckte sina tidningar, det rör sig om filmer för Serie Nytt och förlagets storformatstidningar från början av sextiotalet, exempelvis Allan Kämpe. Soneryd var med och grundade Formatic Press 1956 och har även skänkt annat material som ger information om förlagets verksamhet.

Bland originalmaterialet som har inkommit måste omnämnas Barbro Forsslund-Stevens gåva på omkring 500 originalsidor av hennes far Helge Forss-lunds serie »Filimon«, som gick i Lektyr från tjugotalet fram till sextiotalet. Lilian Nilssons mamma Gobi Uppenberg tillhör de mer framstående kvinnliga svenska serieskaparna under 1900-talet. Lilian har skänkt 15 original, både serieoriginal och skämtteckningar, från femtio- och sextiotalet. Slutligen ska här omnämnas Markku Haapala på Seriegalleriet i Stockholm som har skänkt ett original av barnserien »Elvira Nyckelpiga« av Lucie Lundberg och Nils Stangenberg som har skänkt en skämtteckning av hans far Knut Stangenberg från fyrtiotalet.

Janne Lundström, som var med och grundade Seriefrämjandet 1968 och som bland annat har skrivit manus till »Fantomen« och till den egna serien »Johan Vilde«, har bland annat skänkt reklambroschyrer och foldrar från svenska och utländska seriesyndikat från femtiotalet fram till sjuttiotalet.

Genom intervjuer har en stor mängd unik information kunnat insamlas. Sammanlagt har från 2002 fram till 2004 39 intervjuer genomförts, främst genom personliga möten (där samtalet givetvis bandats för framtida bruk), men även via brev eller per telefon. Omkring 75 timmar har bandats och av dessa har för närvarande 65 timmar transkriberats. Bland de som har intervjuats under 2004 kan exempelvis omnämnas Peder Ek (son till Lennart Ek som under fyrtiotalet bland annat tecknade »Buffalo Bill«), Bo Lundqvist (son till Ruben Lundqvist som tecknade »Herr Knatt« från tjugotalet fram till sextiotalet), Nils Stangenberg (son till Knut Stangenberg) samt Torsten Svensson, som arbetade för Förlagsaktiebolaget Hansa från fyrtiotalet och framåt.
En oväntad, men glädjande, bieffekt när vi spårat upp och intervjuat personer som en gång arbetat med tecknade serier, är att de själva har börjat återknyta kontakten med sina gamla arbetskamrater, och på så sätt hjälpt oss i vårt arbete. För de som var med under seriedebatten i mitten av femtiotalet då seriemediet utsattes för kraftig och ofta onyanserad kritik, har vårt intresse för deras yrkesgärning också upplevts som något av en upprättelse av dem och deras arbete.

En viktig del i arbetet är att publicera och nå ut med informationen som har samlats in. Projektets första bok var tänkt att utkomma under 2004, men har tyvärr blivit fördröjd. När detta skrives har boken börjat distribueras. Bokens innehåll vittnar både om hur mycket information projektet har samlat in och om hur mycket som återstår att dokumentera.

Bland arkivets utåtriktade verksamhet återfinns en seriehistorisk utställning som visades i samband med Lasse Åbergs och Sture Hegerfors utställning »Whaam! Seriens språk« på Ronneby Kulturcentrum november 2004 – oktober 2005, och i februari 2004 anordnades i Malmö föredrag av Alf Thorsjö, som var med när serietidningen Knasen startades 1970 och som sedan 1978 är redaktör för tidningen. Tanken är att framöver årligen anordna ett eller flera seriehistoriska föredrag av denna typ.

Det tidigare bidraget från Stiftelsen framtidens kultur på 477.000 kronor har förbrukats inom ramen för den gjorda projektansökan till stiftelsen. Svenskt Seriearkiv har undanlagda medel som täcker kostnaderna för arkivutrymmen under de närmaste åren. För att kunna täcka utgifterna för tidsperioden därefter och för att kunna bekosta resor, transkriberingar med mera i samband med intervjuer behövs ytterligare medel, även om arbetet i sig mycket bygger på ideella insatser.

Arbetet har främst bedrivits av en kärna bestående av Peter Nilsson, Claes Reimerthi, Jakob Hallin och Thomas Storn, där den sistnämnde är huvudansvarig för projektet.

serier.nu

På Culturen i Västerås satsade man under våren 2004 stort på serier med utställningar, serie-work-shops med mera. Det hela gick under benämningen »serier.nu«. Arrangör var Västerås kommun och producent var Hugo Catolino. Inbjudna att bidra var bland annat Seriefrämjandet och Serieskolan i Malmö. Projektansvarig för Seriefrämjandets del var Christian Kindblad.
Temat för huvudutställning, som Seriefrämjandet stod för, var forum för publicering av nutida svenska serier. Här presenterades åtta olika plattformar för de nya rösterna i den svenska seriekulturen på stora skärmar med många bilder och en kort summarisk text. De förlag och tidningar som visades upp var: Optimal Press, Galago, Ces’t Bon, Mondo, De nya svenska serierna, Lantis, Mangaka samt nättidningen BigWigComics. Producent för denna del var Seriefrämjandets egen vice ordförande Christian Kindblad. En mindre utställning om inspiration producerades också av bland annat Sofia Falkenhem, Jonna Björnstjerna och Nisse Jansson, alla elever på Serieskolan i Malmö. En katalog för utställningen producerades också av Fredrik Strömberg och Christian Kindblad.

Vernissagen var en mycket lyckad tillställning som besöktes av många, såväl inom seriebranschen som mer allmänintresserade. Förutom sedvanliga invigningstal etc. innehöll även evenemanget en performance på temat Alla hjärtans dag av gruppen Ces’t Bon Kultur, som målade en tavla samtidigt som poesi reciterades och musik spelades.

Under den tid som utställningen pågick anordnades workshops för skolelever, ett mycket populärt inslag som bokades av över 700 deltagare, som fick lära sig att teckna serier. Lärare var framför allt Marcus Ivarsson.

Utställningen »serier.nu« har sedan åkt på turné i Sverige och har också efter hand uppdaterats och kompletterats, bland annat med material från Serie- och bildberättarprogrammet vid Gävle högskola.

Internet

Seriefrämjandets hemsida har funnits på adressen www.serieframjandet.com och ansvarig för de löpande uppdateringarna på hemsidan har under året varit Mikke Schirén, som också gjort en mindre ansiktslyftning av webbplatsen.
Hemsidan har använts mer aktivt än tidigare för att spegla förenings verksamhet utåt och fyller en viktig funktion då det är här som många möter föreningen för första gången. Många serierelaterade frågor har kommit till föreningen genom hemsidan – allt från hjälp med universitetsarbeten till unga fråge-ställare som undrar hur man börjar som serietecknare. De olika lokalavdelningarna har haft eget ansvar för sina delar av hemsidan, och där berättat och marknadsfört den verksamhet som de bedriver. Nyhetsavdelningen på Seriefrämjandets hemsida har under året börjat ta form som en aktiv källa för serienyheter.
Det stora arbetet med hemsidan har dock varit i det fördolda, då en ny hemsida med ett lättarbetat redigeringsverktyg håller på att tas fram. Framöver kommer det att bli enklare att bidra med material och utan att vara kunniga i »kodknackning« kommer fler att kunna lägga in texter.

På Seriefrämjandets e-postlista har det gjorts nästan 2400 inlägg under året. Anslutna till listan under perioden var cirka 220 serieintresserade, vilket är jämförbart med antalet deltagare föregående år. Ansvarig för e-postlistan är Håkan Andersson. Håkan sköter också en rad slutna diskussionslistor vilka används av föreningens olika arbetsgrupper i deras löpande arbete. Inför framtiden när vi förhoppningen om att ytterligare stärka vår Internet-närvaro.

Änkan Boltes fond för serielösa barn.

Vår kära Änka fick år 2004 nöja sig med att 97 medlemmar tillsammans skänkte 7.961:22 kronor. En klar nedgång både i antal givare och i totalsumma jämfört med tidigare år. Den troligaste förklaringen därtill är att många, i samband med medlemsinbetalningen då de flesta brukar ge en slant, valt att satsa sina slantar på Svensk Seriehistorias första bok – därmed blev det inte så mycket över till Änkan Bolte.

För tredje året i rad blev det Ove Jansson som donerade allra mest: med hela 2.325 kronor gjorde han Änkan Bolte strålande glad en vacker majdag. Ola är därmed den andra i föreningens historia som kan titulera sig »Boltemecenat av tredje graden«! På andra plats i donationstävlingen placerade sig Marika Ferm och tredjeplatsen intogs av Jonny Nordlund. De tre toppristagarna kommer att få sig något tillsänt och Änkan och föreningen tackar så mycket och kommer att använda slantarna på allra bästa sätt, och uppmanar till nya tag under 2005!

Göteborgs Seriefrämjandet

Göteborgs Seriefrämjande fortsatte under 2004 med sin verksamhet. Deltagarantalet på mötena har kanske inte varit över sig, men från och till har det blivit till riktigt lyckade sammankomster. Det har inte alltid handlat strikt om tecknade »serier«, men tecknat i någon form har det blivit. Och under vår och höst har det varit möten minst en gång i månaden.
Mer eller mindre regelbundet har lokala seriefrämjare och animatörer samlats till pubkvällar, informella sammankomster där man dryftat aktuella ämnen under trivsamma former.
De månatliga filmkvällarna har fortsatt, med tecknad och/eller serierelaterad film på programmet. Vid endast ett tillfälle växte det hela ut till ett föredrag (Kanada). I övrigt har det blivit en del intressanta efterdiskussioner kring ämnen som tagits upp i filmerna.

Information om filmkvällarna har löpande lagts ut på lokalföreningens webbutrymme – www.-serie-framjandet.com/goteborg. Den hemsidan har nu funnit sin form och fyller förhoppningsvis sin roll som primär infoplats kring föreningens aktiviteter – med undantag för de e-postutskick som sekreteraren löpande gör till den majoritet av medlemmarna som har tillgång till e-post.

Under hösten 2004 påbörjades ytterligare en filmanknuten föreningsverksamhet. I samarbete med Folkets Bio Göteborg har föreningen sedan i oktober kunnat visa japansk animerad film på bioduk. Det görs en till två söndagsförmiddagar i månaden, på ledig biograftid, och dessa – interna – bioföreställningar har mest kretsat runt filmerna från Studio Ghibli. Men även aktuella filmskapare som Satoshi Kon, Yoshitoshi ABe etc står på programmet, vilket fortsätter under 2005. I förlängningen hoppas vi givetvis på att det hela leder till större intresse för (japanskt) tecknat hos Folkets Bio, och presentationerna och diskussionerna kring själva visningarna har därför gjorts tämligen ambitiösa.
Därutöver deltog lokalföreningen i vanlig ordning i årets upplaga av serietävlingen Comiquiz. Vi vann inte den här gången heller, men vi hade kul ändå. Och inte heller 2004 var vi frånvarande från SeF:s mässmonter på Bok & Biblioteksmässan, även om vår profil numera är lägre än tidigare.

Trots alla aktiviteterna ovan måste noteras att Göteborgs SeF även fortsättningsvis dras med svårigheter. Huvudproblemet är att vi är alltför få aktiva. Hålen efter de aktivister som gått vidare i livet, startat serieförlag, blivit redaktörer, översättare, föräldrar etc har blivit allt svårare att fylla, och föreningen kan inte längre ta till vara på möjligheter när de dyker upp. Som exempel på det senare är planerna på serieutställning, som fått läggas på is i brist på både material och engagerade (kommunal utställningshall finns!). Inte heller kunde föreningen delta i sommarens stora japanska kulturevenemang »Tokyo Style«, som även nådde Göteborg.

Seriefrämjandet Skåne

Seriefrämjandet Skåne byggde som vanligt det mesta av verksamheten på de månatliga föredragsmötena, men ägnade sig även åt en del andra sysselsättningar, inklusive en och annan pubkväll. Som tidigare är verksamheten fördelad mellan Lund och Malmö, med mötesverksamhet på båda orterna. I Lund håller vi till på Vuxenskolan och i Malmö på Kvarnby Folkhögskola. Sammanlagt hölls nio möten under året – fem på våren och fyra på hösten – vilka i genomsnitt drog sjutton deltagare. På dessa möten avhandlades i föredragsform ämnen som serieskapandets hantverk, sport i serier, Illustrerade Klassiker och så vidare. De flesta av dessa föredrag var producerade inom lokalföreningen men på septembermötet hade vi mangaexperten och översättaren Simon Lundström på besök. Detta möte var öppet för allmänheten och lockade ett trettiotal besökare (icke-medlemmar räknas dock inte in i ovannämnda statistik). Under dessa möten recenserades också serier och facklitteratur, auktionerades diverse seriematerial ut, och diskuterades allt mellan himmel och jord, av vilket åtminstone en del hade mer serier att göra. Som förtäring bjöds i vanlig ordning läsk med kakor, även om nykomlingen kaffe alltmer börjat infiltrera de möten som hålls i Malmö.
Under hösten deltog lokalföreningen i vanlig ordning i den nordiska frågesporten Comiquiz, där olika lag tävlar i seriekunskap, och kunde när krutkröken lättat konstatera att lokalföreningen den här gången rott hem segern.
Liksom under föregående år var också ett stort antal av lokalföreningens medlemmar djupt involverade i SeF Riks arbete, bland annat i styrelsen, i Urhundenjuryn, i B&B-redaktionen, i svenskt Seriearkiv, I Magister Lämpel, i Lantisutgivningen, i bokmässearrangemangen, i Mazetti-projektet och i en serieuställning i Västerås.

Seriefrämjandet Stockholm

Seriefrämjandet Stockholm har under 2004 fortsatt med att ha en reducerad styrelse, på grund av problem med att rekrytera funktionärer. Styrelsen fick i uppdrag av årsmötet att försöka hitta en person som kan åta sig att fungera som kassör, och situationen verkar bättra sig inför årsmötet 2005. Under hösten tog ordförande Ola Hammarlund tillfälligt över ansvaret för kassan, medan Patrik Schylström fortsatte som ansvarig kassör för spx Den regelbundna verksamheten med pubkvällar har fortsatt, till att börja med på stamstället Tre backar på Tegnérgatan, efter dettas beklagliga stängning på Man in the moon ett kvarter därifrån.

Tillsammans med Serieteket arrangerade föreningen för andra året Small Press Expo, spx, första helgen i april, vilket avhandlades separat tidigare i texten. Föreningen har också traditionsenligt representerat Sef vid »Världens längsta bokbord« på Drottninggatan sista söndagen i augusti.

Framtiden

Seriefrämjandet har som synes en stor och omfattande verksamhet, som inte ser ut att avmattas under 2005. De ökande anslagen från stat och kommun kommer att innebära att Seriefrämjandet fortsätter att växa och kan ta större ansvar för seriernas plats i det svenska kulturlivet. De största förändringen under det kommande året lär bli inflyttningen på Mazettihuset, som kommer att ge Seriefrämjandet en fast punkt att utgå ifrån efter år av mer utspridd verksamhet, samt en möjlighet att bli en tydligare aktör i kulturpolitiken.