Seriefrämjandets verksamhetsberättelse 2002

2002 var året då det på allvar började märkas att det officiella Sverige faktiskt noterat Seriefrämjandets gedigna satsningar på senare år. Ett antal av våra bidragsansökningar till olika fonder och myndigheter gick äntligen igenom under året, och större summor i offentligt stöd än på många år fann vägen till föreningens kassa (noteras bör dock att huvuddelen var pengar avsedda för 2003 års verksamhet).
Det här var något som delvis började förändra förutsättningarna för vår ekonomi, samtidigt som vårt ansvar inför dessa bidragsgivare givetvis också både stämde till eftertanke och ställde större krav på vår planering inför framtiden. Samtidigt som pengar började betalas ut, gjorde Seriefrämjandet därför också större ansträngningar än någonsin både att diskutera föreningens framtid och att involvera fler aktiva i arbetet.
Vad gäller medlemsantalet fortsatte detta att stiga, och för året kunde en ökning från 840 till 885 medlemmar noteras. Därtill nådde vi ytterligare en mängd läsare runt om i landet genom att ungefär 450 bibliotek, redaktioner och andra institutioner prenumererade på Bild & Bubbla, samtidigt som tidningens innehåll genom ett samarbete med tidningen Tegn också exporterades till Norge och kunde läsas av ett antal hundra läsare där.

Om 2002

Medlemssiffrorna fortsatte alltså även under det här året alltså att stiga, en tendens som varit tydlig i flera år nu. Det är därmed tydligt att föreningen, mycket tack vare löpande annonshjälp från Egmont och Full Stop Media (liksom en medveten satsning på annonsutbyte med tidskriftskollegor och annan aktiv rekrytering) på allvar har brutit nittiotalets negativa trend vad gäller just medlemsutvecklingen. Dock finns det plats för ytterligare många, och under året har en arbetsgrupp tillsatts för att titta närmare på hur vi eventuellt skall kunna övertyga ännu fler om Seriefrämjandets fördelar.
Rent ekonomiskt blev 2002 ett år med stor expansion i föreningen, inte minst beroende på att vi fick in mycket stora summor knutna till olika projekt föreningen dragit igång (pengar som därmed alltså inte kan användas fritt – se nedan), men också på att etablerade verksamheter (exempelvis Bild & Bubbla och bokutgivningen inom Magister Lämpels bibliotek) visade god tillväxt.
Omsättningen är nu uppe i över 1,3 miljoner kronor – imponerande inte minst med tanke på att den så sent som 2000 endast var 485 000 kronor. Det innebär mycket stora förändringar på endast några år. Vi har också tagit konsekvenserna av detta och under året låtit momsregistrera Seriefrämjandets verksamhet, något som inte var nödvändigt så länge föreningen i princip var synonym med Bild & Bubbla, men som blivit allt fördelaktigare för oss ju mer våra olika verksamhetsgrenar har vuxit.
Det ökade penninginflödet har också gett oss möjlighet att för första gången på många år göra en del investeringar i teknisk utrustning. Sedan många år har exempelvis arbetet på Bild & Bubbla huvudsakligen skett på medarbetarnas egna datorer, men efter hand som dessa slitits (samtidigt som såväl mängden arbete som ambitionsnivån vuxit kraftigt) har behovet av vissa inköp blivit akut, och under 2002 fanns äntligen utrymme att göra några av investeringarna på önskelistan.
Årets resultat efter skatt slutade trots detta i en blygsam vinst på 23 108 kr, vilket var extra lämpligt med tanke på att vi under de senast föregående åren några gånger redovisat mindre förluster, och därmed förbrukat hela det blygsamma egna kapital föreningen sedan tidigare förfogade över.

Vid sidan av inarbetad verksamhet som tidskrifts- och bokutgivning, olika publika arrangemang av typen föredrag, releasepartyn med mera, innebar året också en satsning på egen serieutgivning under samlingsrubriken »Lantis«. Till det kommer också en kraftigt ökad satsning på det nya projekt som presenterades 2001 med syfte att verka för bevarande och dokumentation av svensk seriehistoria, och som under 2002 tilldelades ett stort bidrag från Stiftelsen Framtidens Kultur.
Andra verksamheter som introducerats på senare år, främst barnserieveckan »I seriernas värld«, har av praktiska skäl (ett »byte av årstid« för att kunna samordna arrangemanget med sportlovet) varit vilande under året, för att återupptas igen 2003.

Utmärkande för året har också varit de diskussioner som förts med Statens Kulturråd och Stiftelsen Framtidens kultur, gällande möjligheterna för SeF att söka en större summa pengar för att börja bygga upp vissa grundläggande funktioner i föreningen som inte baseras på ideellt arbete. Tanken bakom detta är att låta SeF ta ett logiskt nästa steg i utvecklingen, till att bli en mer officiell aktör på den kulturpolitiska arenan, samtidigt som det kan erbjuda en möjlighet att avlasta de ideella funktionärer som på senare år jobbat så hårt med SeF:s verksamhet att de börjat visa tecken på utbrändhet.
Dessa diskussioner tog fart i samband med att några representanter för SeF i april besökte Kulturrådet i Stockholm, och fördes intensivt främst under senare delen av året, då dels företrädare för Framtidens Kultur besökte oss för en föredragning, dels ett öppet möte hölls den 14 december, då medlemmar bereddes möjlighet att ventilera sina åsikter i frågan. Diskussionerna kommer också att följas upp med faktiska ansökningar under 2003, och redan under 2002 började framförallt Fredrik Strömberg och Gunnar Krantz att arbeta på detta.

Noteras kan också att styrelsen i takt med att vårt internationella kontaktnät växer fann tiden mogen att ge SeF ett officiellt namn på engelska. Efter en del diskussioner fastnade man för »The Swedish Comics Association«.

Styrelsearbetet

Vid årsmötet, som hölls den 27 april i ABF:S lokaler på Loftet, Hedmanska gården i Malmö, omvaldes till posten som förbundsstyrelsens ordförande Fredrik Strömberg. Till vice ordförande omvaldes Christian Kindblad, till kassör Jörgen Malmsten och till övriga styrelseledamöter Jakob Hallin, Ola Hammarlund, Gunnar Krantz, Peter Nilsson (åtminstone nominellt sekreterare, även om protokollspennan fördes av flera under året) samt Thomas Storn (arkivarie). Härtill nyvaldes till styrelsen Johan Cedmar-Brandstedt, medan Torbjörn Nodén Furubjelke och Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein lämnade det aktiva styrelsearbetet.
Sammanlagt satt därmed 9 personer i styrelsen under året, vilket är en färre än under föregående år. I praktiken har dock även Claes Reimerthi (som nästan ständigt adjungerad) i högsta grad deltagit i styrelsens arbete under perioden.
Ansvarig för utåtriktade evenemang, framförallt vår närvaro på bokmässan (men även för förberedelserna inför 2003 års barnserievecka) var Katarina Bågenholm, som även hon var adjungerad till många av styrelsens och AU:s möten.
Jakob Hallin, Jörgen Malmsten, Peter Nilsson och Fredrik Strömberg tecknade föreningens firma. Revisorer var Anna-Karin Wannebo, Göran Semb (före årsmötet) och Peter Wallström (efter årsmötet). Revisorssuppleant var Caj Byqvist. Valberedare var Håkan Andersson, Peter Wallström (före årsmötet) och Göran Semb (efter årsmötet).

Under året hölls två ordinarie styrelsemöten, ett i samband med årsmötet i april, och ett i samband med »framtidsmötet« i december.
Styrelsens arbetsutskott, bestående av Jakob Hallin, Christian Kindblad, Jörgen Malmsten, Peter Nilsson, Thomas Storn (endast fram till årsmötet i april) och Fredrik Strömberg, sammanträffade sju gånger under året, oftast i samband med de månatligen återkommande mötena i B&B:s redaktionsgrupp när stora delar av gänget ändå var samlat.
Ett flertal andra arbetsgrupper med ansvar för olika verksamhetsgrenar (Seriearkivet, Magister Lämpels bibliotek, barnserieveckan, SPX etcetera) var också verksamma under året, de flesta bestående av styrelsemedlemmar i olika konstellationer, men även några personer utanför styrelsen.

Bild & Bubbla

Seriefrämjandets tidskrift Bild & Bubbla genomförde i början av året en smärre formatsförändring, vilket från nummer 1/02 gjorde tidningen lite större. Ändå räckte inte utrymmet till, och tidningen slog än en gång rekord i antal producerade sidor – totalt blev det 544 sidor, med det 180-sidiga 3/02 som det tjockaste enskilda B&B-numret någonsin.
Några av årets nummer utkom (på grund av långvarig sjukdom i redaktionen) sent. Framförallt gällde detta nr 4/02, vilket nådde prenumeranterna först i månadsskiftet januari-februari 2003, men eftersom det inte handlade om en genomgående försening får man ändå hoppas att saken inte på något avgörande sätt påverkade det goda rykte redaktionen numera lyckats bygga upp.
Alla nummer under året sammanställdes och utformades av en redaktörstrojka bestående av Jakob Hallin, Peter Nilsson och Fredrik Strömberg. Ansvarig utgivare var Fredrik Strömberg och ansvarig för recensionsverksamheten Mats Nordström. Korrektur lästes av Göran Ribe. För prenumerantregistret och en hel del annan administration svarade Agneta Hallin, och för lagerhållning och försäljning av äldre nummer svarade Håkan Andersson, delvis i samarbete med ovan nämnda Agneta Hallin. Liksom under föregående år stöddes utgivningen ekonomiskt av Statens kulturråd, där man för 2002 också visade sin uppskattning för det arbete som utförs genom att höja stödet med 25 000 kronor till 100 000.

Det under 2001 inledda samarbetet med B&B:s norska motsvarighet Tegn om tidskriftsutgivningen fortsatte under året. Det fungerade så, att i varje nummer av B&B infogades 16 sidor norskt material (producerat av den norska redaktionen), varefter slutresultatet (dock under namnet Tegn, och med ett specialtryckt norskt omslag) distribuerades även till norska läsare.
Dock dök det under slutet av 2002 upp problem i samarbetet, såtillvida att den norska redaktionen inte längre ansåg sig ha ekonomiska möjligheter att distribuera en så pass tjock och ofta utkommande tidning som den vi i dag gör. Det innebär troligen att Tegn som separat tidskrift nu kommer att försvinna (titeln överlever dock i form av en webbsida), men att precis samma tidning, fast nu under namnet Bild & Bubbla även i Norge, kommer att överleva och distribueras direkt från Sverige till de norska prenumeranter som önskar fortsätta köpa den.
Samarbetet med den norska redaktionen kommer givetvis också att fortsätta, även om denna nu istället kommer att arbeta som ett slags »lokalredaktion« för B&B, med ansvar för det norskspråkiga materialet i tidningen.

Det försök med utvidgad närvaro i butikerna som B&B inlett under senare år fortsatte under 2002, även om förutsättningarna delvis ändrades då en av våra distributörer –Press stop gruppen – köptes upp av den större konkurrenten Interpress. Det är inga stora mängder lösnummer som säljs den här vägen, men blotta det faktum att tidningen finns ute hos ett antal bokhandlare och presspecialister ökar väsentligt våra chanser att komma i kontakt med nya läsare som annars aldrig hittat tidningen.
Under året fortsatte även B&B:s samarbete med rollspelstidningen Codex, vilket innebär att B&B-redaktionen regelbundet producerar artiklar åt Codex, och därmed kan nå denna tidnings större läsekrets med serierelaterat material. Överenskommelsen omfattar också utbyte av annonser, samtidigt som samtryck, rabatter, distributionssamarbete och andra idéer som kan gynna den svenska seriemiljön (under året framförallt det senare) har diskuterats.

Utåtriktad verksamhet

Liksom under tidigare år erbjöd Sture Hegerfors och Svenska Serieakademin oss en plats på Bok- och Biblioteksmässan, vilken hölls i Göteborg den 19-22 september.
Under mässan var montern mycket flitigt besökt – så pass att det stora delar av tiden egentligen var alldeles för trångt för funktionärerna på de kvadratmeter vi hade till vårt förfogande – och försäljning av föreningens trycksaker (vilken med ett netto på 17 000 kr var den bästa någonsin) varvades med en större mängd signeringar än någonsin förr.
De flesta av dessa signeringar skedde i samarbete med olika förlag, men några var också SeF:s helt »egna«. Det senare gäller exempelvis en session med danske tecknaren Freddy Milton, vars nysläppta seriebok »Villiams värld« (med nästan 600 sidor sidor uppdelade på två volymer) är den tyngsta utgåvan hittills i vår Magister Lämpel-utgivning. En annan exklusiv signeringsrunda bjöd på trion Mats Källblad-Rasmus Gran-Gunnar Krantz, vilka utgjorde premiärbesättningen när Seriefrämjandet sjösatte sin nya utgivningsform Lantis (se nedan).
I en separat monter arrangerades för andra gången Seriefrämjandets fanzineverkstad, där besökarna kunde följa framställningen av inte mindre än sju seriefanzines »från ax till limpa«. Kända och okända tecknare bidrog, och utnyttjade därmed möjligheten att på plats teckna en egen serie, vilken inom loppet av några få timmar återfanns i ett fanzine tryckt på platsen – ett fanzine som sedan distribuerades till intresserade mässbesökare. Liksom föregående år var arrangemanget mycket uppskattat, och det väckte än en gång stor uppmärksamhet även i media.
Fanzineverkstaden möjliggjordes genom välvilligt bistånd från ABF Malmö och Canon, av vilka det senare företaget på föredömligt kort varsel ställde upp med de tekniska resurserna sedan föregående års sponsor Xerox hoppat av.
Slutligen var SeF också representerat inom Tidskriftsbiennalens samlade manifestation för kulturtidskrifter som hölls på annan plats på mässan. Här marknadsfördes en mängd olika tidskrifter, och utbytet för B&B:s del var ekonomiskt sett magert, även om vi säkert nådde en del nya läsare. Av de 22 exemplar som lämnade Tidskriftsbiennalens monteryta såldes ett, medan resterande 21 exemplar stals, vilket om inte annat än en gång bekräftar det olika bibliotek tidigare rapporterat om B&B:s lätt dubiösa rykte som en av Sveriges flitigast stulna kulturtidskrifter.
Monteransvariga var Katarina Bågenholm (verksamheten i Serieakademins monter) respektive Oskar Aspman (Fanzineverkstaden), och till sin hjälp hade de ett stort gäng funktionärer, såväl garvade bokmässeveteraner från SeF:s lokalförening i Göteborg som tillrest folk från resten av landet (inte minst Skåne).

Ett annat av de stora arrangemangen i Seriesverige är numera Small Press Expo (tidigare kallat Fanzine Heaven) på Serieteket i Stockholm. Årets upplaga hölls den 6-7 april, och även här hade vi erbjudits chansen att vara med på ett hörn. Dels handlade det om att vi genom lokalföreningen i Stockholm fanns på plats med ett bokbord, dels handlade det om en utställning på temat serietidskrifter som producerats av SeF centralt för en utställning i Malmö, och som ställdes upp i lokalerna. Flera av SeF Stockholms funktionärer deltog också i arbetet bakom arrangemanget, och inför 2003 års SPX har lokalföreningen gått in som officiell part i förarbetet.
Därtill arrangerade SeF Stockholm i omedelbar anslutning till seriehelgen på Serieteket (och i samma lokaler) också ett releaseparty för nysläppta B&B 1/02 den 5 april. Det var vårt första releasepartyt utanför Malmö, och faktiskt det enda i sitt slag som den jäktade föreningen hade tid att genomföra under 2002. Å andra sidan blev det alldeles utomordentligt lyckat, med extremt gott om folk (det hittills bäst besökta releaseparty vi haft) och god stämning.
Slutligen mötte Stockholmsborna SeF genom vår närvaro vid det stora bokbordet på Drottninggatan den 25 augusti. Lokalföreningen i Stockholm stod för personalen, och resultatet blev gott, med en hel hög nyvärvade medlemmar.

Från skånsk horisont var en seriemånad på Lunds stadsbibliotek (närmare bestämt februari) årets större publika tillställning. Ansvarig var Caj Byqvist från SeF Skåne, och de närvarade bjöds dels en utställning på temat »Serier och influenser«, dels workshops för barn och ett antal föredrag med en hel rad figurer ur SeF:s inre krets i talarstolen.
I samarbete med ABF Malmö har Seriefrämjandet även fortsatt föregående års verksamhet med programkvällar i en lokal vid Lilla Torg i Malmö, kallad »Litterära Loftet«. Den 22 mars kombinerades en debatt på temat »Seriemediets plats i den akademiska världen« (deltog gjorde Helena Magnusson, Hans-Christian Christiansen, Claes-Göran Holmberg och Fredrik Strömberg) med en skärmutställning på temat »Tidskrifter om tecknade serier« (producerad av Thomas Storn, Peter Nilsson och Christian Kindblad). Den 8 april följde (under SeF Skånes flagg) ett besök av den danske serieskaparen och dito teoretikern Thomas Thorhauge.
Höstens program inleddes den 27 september med ett besök av den belgiske seriekännaren Pascal Lefèvre, följd den 25 oktober av encyklopedisten Sved Liedman från Ord och bild-akademin, som talade om »Det tredje språket« – bildens roll i uppslagsverk, nyhetsgrafik etc. Ansvariga för programkvällarna är Fredrik Strömberg, Jakob Hallin och Thomas Storn.
Slutligen fanns Seriefrämjandet också representerat med bokbord i det kulturtält som fanns vid Gustaf Adolfs torg under sensommarens Malmöfestival.

Magister Lämpels bibliotek

Seriefrämjandets bokutgivning Magister Lämpels bibliotek hade, med Claes Reimerthi som huvudansvarig, ett av sina bästa år hittills under 2002. En lång rad böcker är under produktion, och just det här året hann fyra av dem bli klara, varav tre lagom till Bokmässan.
Tyngst i högen var utan tvekan Freddy Miltons »Villiams värld«, en serieroman på sammanlagt nära 600 sidor, uppdelad i två volymer. Detta massiva projekt utgör en reviderad översättning av en elva album lång dansk albumserie, och har sysselsatt redaktören Claes Reimerthi och översättaren Christer Nilsson i flera år. Delar av arbetet har också skötts av Christian Kindblad, Freddy Milton och Ingo Milton.
Till detta kom den fjärde volymen i SeF:s skissboksserie, »En skissbok av Sven Hemmel«, sammanställd av Fredrik Strömberg och Jakob Hallin ur Sven Hemmels efterlämnade material, och med löpande kommentarer av Hemmels son Jan.
Lite bredvid fogades till biblioteket också »I seriernas värld«, en matig presentationsbok producerad i samband med barnserieveckan i Malmö sent 2001. Volymen utgör delvis rapport och bokslut över festivalen, men innehåller också frikostigt med artikelmaterial och serieinslag. Redaktör var Fredrik Strömberg och ansvarig för form Oskar Aspman.
Noteras kan att försäljningen med tanke på Lämpel-projektets förutsättningar (tryck av mindre delupplagor med print on demand-teknik, efter hand som redan tryckta exemplar säljer slut) går alldeles utmärkt. Ingen av de här böckerna har sålt mer än något hundratal exemplar sammanlagt, men det är heller inte meningen.

Ytterligare ett antal volymer är under arbete, varav flera kommer att släppas under 2003. Närmast på gång är en bok om Modesty Blaise som producerats i samarbete med Peder och Chatrin Mauritzon på Comicland (vilka även skrivit texten), och som släpptes i en förstaupplaga för Comiclands eget behov på Bokmässan. Boken kommer i en lätt reviderad andraupplaga i Magister Lämpels bibliotek under 2003.
Nytt för året var också beslutet att göra Lämpelböckerna lite mera »officiella«, vilket dels innebär att de i framtiden kommer att förses med ISBN-nummer, dels att vi framöver kommer att söka produktionsstöd för volymer där det verkar rimligt, samt erbjuda böckerna till försäljning hos biblioteken.

Lantis

Ett för året nytt inslag i den numera allt brokigare bild som Seriefrämjandets samlade verksamhet utgör, är egen serieutgivning i tekniskt anspråkslösa små tidningar på gultonat papper. Idén har funnits i rörelse under flera år, och kommer ursprungligen från Mats Källblad och Gunnar Krantz, vilka i sin tur lånat den från franska förlaget L’Association.
Under 2002 fördes nu tanken fram till färdig produkt av Jimmy Wallin och Torbjörn Andersson, vilka lagom till Bokmässan presenterade de tre första utgåvorna i vad som är tänkt som en lång serie tidningar, utgivna tre och tre en gång per kvartal. Debutrundan bjöd under titlarna »Sigvard«, »Alvaret« och »Gröna Tomater« på serier av Mats Källblad, Rasmus Gran och Gunnar Krantz. Mottagandet på Bokmässan var gott, och tidningarna har därefter också erbjudits genom Bild & Bubbla.

Internet

Arbetet på SeF:s hemsida har fortsatt, under året huvudsakligen genom Mats Nordströms försorg, men även Magnus »Mojo« Olsson anslöt sig i slutet av året till de ansvariga. Sidan håller i dag ett ganska omfattande basutbud, men det finns plats för betydligt mer, och letandet efter ytterligare hemsidesnickare pågår.
SeF:s diskussionslista sköttes liksom föregående år av Håkan Andersson, och den var som vanligt flitigt utnyttjad. Ungefär 225 personer var anslutna under 2002, och aktiviteten slog under året alla rekord – hela 4 007 inlägg gjordes under året (mot 1 661 föregående verksamhetsår).

Svensk Seriehistoria – Svenskt Seriearkiv

Förra årets nya projekt »Svensk seriehistoria – svenskt Seriearkiv« har fått fastare form under året. Projektets slutmål är dels grundandet av ett seriearkiv som skall omhänderta och bevara olika typer av arkivmaterial med koppling till tecknade serier, dels skrivandet av Sveriges seriehistoria.
Vår inventering av vad som finns skrivet och bevarat tog fart under 2002, och det har visat sig att mer än vi insåg av den svenska seriehistorien består vita fläckar. Det är också så att mycket av branschens arkivmaterial redan gått förlorat, men samtidigt har vi funnit att det fortfarande finns många informanter kvar i livet som kan hjälpa oss med hågkomster, och att information kan lokaliseras också på mindre sannolika platser.
Under 2002 fick projektet ett officiellt erkännande såtillvida att Stiftelsen Framtidens Kultur tilldelades oss 477 000 kronor att arbeta för. Pengarna är avsedda att användas under 2003, och vi räknar med att mycket på den här fronten kommer att hända då. Seriefrämjandets arkivarie Thomas Storn är huvudansvarig för projektet, och bland övriga som redan lagt ner mycket arbete finns Jakob Hallin, Peter Nilsson och Claes Reimerthi.

Urhunden

Den 31 maj delades den sextonde omgången Urhundenplaketter, Seriefrämjandets pris till osedvanligt goda serier, ut på Serieteket i Stockholm. Priset för bästa originalsvenska seriealbum gick till Joanna Rubin Drangers »Fröken Märkvärdig och karriären«, dito för bästa till svenska översatta seriealbum till finländaren Matti Hagelbergs »Holmenkollen«. Årets Unghundenplakett fick serieskaparen Mats Källblad för den ambitiösa allåldersserien »Vimmelgrind«.
Juryn bestod av Adam Boman, Erling Frick, Ola Hammarlund (sekreterare), Fredrik Jonsson, Peter Nilsson, Fredrik Strömberg, Cecilia Torudd, Peter Wallström samt Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein.
Noteras bör förresten också att beslut om en ny regel i Urhundenjuryns arbete togs under året: Efter hand som vår egen serieutgivning inom Magister Lämpel och Lantis växer, växer också risken för att vi en dag kan hamna i en besvärande intressekonflikt om en titel ur vår egen katalog skulle nomineras för priset. Därför bestämde vi oss redan nu för att Seriefrämjandets egna titlar inte går att nominera till priset.

Änkan Boltes fond för serielösa barn

Seriefrämjandets donationstävling för givmilda personer som vill stödja föreningens verksamhet avgjordes under året för sjätte gången. Den samlade givmildheten uppgick den här gången till omkring 11 000 kr, vilket inte är mycket mindre än föregående år. Mest generös var i år Ove Jansson, som därmed lyckades knuffa ner sin företrädare, den femfaldige Boltemecenaten Per-Anders Johnsen från tronen. Vi tackar alla som donerat pengar, och lovar att använda slantarna klokt.

Lokalföreningsverksamhet

Lokalföreningarna i Göteborg, Stockholm, Uppsala och Skåne fortsatte sin verksamhet som tidigare, vilket på olika håll kan innebära olika saker, däribland föredrag, studiebesök och utflykter, möten med etablerade serieskapare med mera. Allt vanligare blir också »pubmöten« med mer informellt umgänge, diskussioner om serier och annat ute på lokal, samt filmträffar med serierelaterade filmer på programmet.
Det rör sig också på andra håll ute i landet, och planer på att starta nya lokalföreningar finns på flera olika håll.

Framtid

Utmärkande för Seriefrämjandet under de senaste åren har varit snabb utveckling och lika snabb tillväxt, samtidigt som vi i dag har en fungerande ekonomi och ett medlemstal som visserligen fortfarande tål att bli rejält högre, men som ändå visar en solid, uppåtgående kurva.
Inför framtiden är det kanske framförallt två saker vi bör hålla ögonen på: Dels handlar det om behovet av att hålla denna utveckling under kontroll, så att föreningens snabba rörelse går åt det håll medlemmarna önskar, dels handlar det om att engagera fler aktiva i föreningen. Det senare är viktigt såväl för att sprida arbetet på fler händer (vi vill gärna undvika att bränna ut våra tungt lastade funktionärer), som för att få in fler personer med nya, fräscha perspektiv på vad Seriefrämjandet kan vara.
Kanske kan du som läser det här tänka dig att dra ditt strå till stacken?

Peter Nilsson, sekreterare 2002