Sef
::Hem ::Bild & Bubbla ::Om SeF ::Nyheter ::Recensionsarkiv ::Kalendarium ::Kontakta oss ::Aktuella projekt ::Utgivning

ACTION-KLASSIKER NR 2: TOM SAWYER

ACTION-KLASSIKER NR 2: TOM SAWYER
Av: Tim Mucci (manus) och Rad Sechrist (bild) efter Mark Twain
Översättning: Katarina Nordli
Omfång: 128 sidor i färg
Format: 14 × 21,5 cm
Utgivare: Berättarförlaget 2009
Pris: [uppgift saknas]
Betyg: 3 av 5

Efter ”Dracula” har Berättarförlaget nu gett sig på en serieversion av ”Tom Sawyer” i serien Action-klassiker, som bygger på ett amerikanskt utgivningsinitiativ vid namn All-Action Classics. Förlagan är givetvis Illustrerade Klassiker, men Action-klassiker verkar vara riktade till de lite yngre läsarna. Den fysiska storleken påminner rent av om mangans lite mindre format.

Rad Sechrists kantiga och plastiga teckningsstil irriterade mig ett bra bit in i albumet, men efter ett tag insåg jag att den passade just ”Tom Sawyer” ypperligt. Om man som vuxen tänker bort sig själv som målgruppen så blir läsningen faktiskt mer angenäm. Det är en berättelse om barn för barn, självklart är det inget fel i att den är tecknad i en stil som känns lättillgänglig och skojig. Den matchar historien, som ju är ett klassiskt pojkäventyr om den fiffige Tom som skolkar från skolan för att göra hyss och hänga med vännen Huckleberry Finn.

Serieskaparna ska också ha heder för att de undvikit ett alltför ymnigt återberättande av romantexten i textplattor och tankebubblor. Istället kan det gå flera sidor där bilderna och känslouttrycken får tala för sig själva, det fungerar helt enkelt bra som serie. Dock önskar jag att man hade delat upp historien i kapitel precis som i en bok, för i serieversionen blir det en del ologiska hopp i händelseförloppet alldeles i onödan.

Albumet innehåller även bra eftertexter med biografi och bibliografi för Mark Twain samt en del skisser till serien. Sämre är det ställt med korrekturläsningen av den svenska texten. Översättningen är för det mesta duglig, men engelskan lyser igenom på sina ställen. Fast värst är att man stavar upphovsmännens namn fel i deras biografier – det känns faktiskt riktigt respektlöst.

David Haglund
[Ursprungligen publicerad på Seriefrämjandet webbplats i juli 2010.]

Sök

RSS / Atom